Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Hon lockar kvinnor till techbranschen

Programmering är inte bara kul och kreativt, det påverkar även samhällsutvecklingen − och passar tjejer. Det menar Katarina Thörnqvist, vd på Wolters Kluwer, där hälften av koncernledningen är kvinnor.
Publicerad 1 december 2023, kl 06:00
Till vänster en illustration som föreställer datakod, till vänster Katarina Thörnqvist.
"Generellt sett tror jag att unga tjejer har bättre förutsättningar att ägna sig åt teknik eftersom de är bättre på matematik än killar i skolan", säger Katarina Thörnqvist. Foto: Emelie Asplund.

Att kvinnor vänder techbranschen ryggen har uppmärksammats länge. Vad kan göras åt saken?

− Det finns en missuppfattning hos många tjejer att teknik är svårt, abstrakt och konstigt. Något för nördar som sitter i mörka rum, dricker cola, spelar och hackar. Lärare har en viktig roll för att bryta dessa fördomar, genom att inspirera och konkretisera vad teknik kan innebära i vardagen.

– Programmering borde vara en obligatorisk del av grundskolans matteundervisning. Då skulle fler upptäcka hur roligt det är. Dessutom behövs fler kvinnliga förebilder. Förhoppningsvis kan jag själv uppfattas som en sådan.

Hur peppar du en ung kvinna att specialisera sig på programmering?

− Att programmera är analytiskt, kreativt och ger möjlighet att skapa nytt. Det är så mycket mer än koder. Programmering öppnar också många spännande möjligheter att vara med och påverka samhällsutvecklingen. Generellt sett tror jag att unga tjejer har bättre förutsättningar att ägna sig åt teknik eftersom de är bättre på matematik än killar i skolan.

Hur blev du själv intresserad av teknik?

− En lärare på högstadiet peppade mig att gå teknisk linje i stället för naturvetenskaplig. Då skulle jag dessutom slippa tredjespråket. Efter det sökte jag Chalmers elektroniklinje, men kom inte in och hamnade på datateknik. Då upptäckte jag hur fantastiskt roligt det är att programmera.

Du har haft flera chefsjobb i en mansdominerad teknikbransch. Hur har det påverkat dig?

− Genom åren har jag kommit att inse att olikheter är något som berikar hela företaget. Här på Wolters Kluwer är koncernchefen kvinna och hälften av ledningen kvinnor. För mig som chef är det viktigt att skapa bra förutsättningar och ta till vara mångfalden när det gäller kön, social bakgrund och etnicitet.

– Yngre människor väljer i dag företag efter värderingar och vi måste överlag bli bättre på delaktighet och mångfald. Men jag har insett att vi alla har djupt rotade förutfattade meningar, som vi ofta inte ens är medvetna om. Därför har jag också ändrat uppfattning när det gäller kvotering – det är ett strategiskt sätt att komma över fördomar och öka jämställdheten.

Hur är det med egna fördomar?

− Utöver tre biologiska barn har jag tre afghanska ”döttrar” som bott hos oss. Genom dem har det blivit smärtsamt uppenbart att inte alla är inkluderade i samhället. Det har också gjort att jag tänker annorlunda om vikten av att rekrytera med ett bredare perspektiv än den verklighet man själv lever i. En mångfald av bakgrunder och erfarenheter hos anställda gynnar företaget. 


Text: Gertrud Dahlberg.

KATARINA THÖRNQVIST

GÖR: Avgående Skandinavien-vd på Wolters Kluwer, ett globalt informations- och programvaruföretag inom ekonomi, skatt och juridik.

BOR: I Göteborg.

ÅLDER: 58.

FAMILJ: Man, tre biologiska barn, tre afghanska ” döttrar” samt fyra barnbarn.

INTRESSEN: Idrott. Åker snart till Mount Everest Base Camp i Nepal tillsammans med sin svägerska och svåger.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström