Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Jenny blev sexuellt trakasserad på sitt första jobb

Det var 19-åriga Jennys första jobb. Men på den julfest som hon sett fram emot tafsade företagets vd på Jenny och fick henne att känna sig smutsig. Nu har DO stämt företaget för sexuella trakasserier i Arbetsdomstolen och kräver skadestånd på 75 000 kronor.
Anita Täpp Publicerad
Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT
19-åriga Jenny utsattes för sexuella trakasserier av vd:n på sitt första jobb och på sin första julfest. Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT

Det var i början av december 2015 som det hände. Jenny hade jobbat som telefonförsäljare på ett elbolag i en knapp månad när det var dags för julfest.

– Det var mitt första heltidsjobb efter studenten och självklart var jag förväntansfull. Även om jobbet kunde vara väldigt stressigt och tungt på grund av klagande kunder så hade vi säljare väldigt kul ihop. Jag hoppades också kunna tjäna mycket pengar på jobbet, så att jag kunde spara till annat, säger Jenny.

Hon såg också fram emot julfesten, på vilken hon visste att hon skulle få någon slags utmärkelse för att hon hade sålt väldigt bra.

– Jag var glad och peppad för att få höra siffrorna och få uppleva en julfest som man bara har hört talas om att man har på företag. Att vi skulle bli bjudna på mat och dryck. Det var häftigt.

Läs också: Sextrakasserades av chef på after work

Restaurangbesöket var trevligt. Det otrevliga började när alla gick vidare till en annan restaurang. Där hamnade hon bredvid företagets ägare och vd. En medelålders man som hon bara hade träffat kort en gång tidigare.

Plötsligt kände hon hans hand på sitt lår. Först ville hon tro att den bara hade hamnat där. Att det inte var så insåg hon snabbt när hon flyttat på sig för att komma undan och han genast flyttade efter och la sin hand på henne lår igen.

Jenny beslöt då att gå upp och dansa med en kvinnlig chef. Varpå hon fick se hur vd:n kom fram och daskade hennes chef på stjärten.

Jag kände mig så smutsig

Senare på kvällen gjorde vd:n nya närmanden mot Jenny. Nu genom att sätta sig bredvid henne, åter lägga handen på hennes lår och föra upp den i riktning mot hennes skrev. När hon försökte trycka bort handen höll han den kvar. Hon reste sig upp och trängde sig förbi honom för att kunna lämna bordet varpå han tog tag i hennes stjärt.

Under kvällen undrade en manlig chef om vd:n betett sig opassande mot Jenny. När hon berättade att det var så uppmanade han henne att hålla sig undan vd:n.

Läs mer: Var fjärde utsätts för sexuella trakasserier

Några dagar senare hade hon och hennes kvinnliga chef ett möte med den manliga chefen, där de berättade att de ansåg att vd:n hade utsatt dem för sexuella trakasserier. Med på mötet var också en av Jennys kollegor som också upplevt att vd:n tafsat på henne under julfesten.

Jenny mådde allt sämre av det som hänt.

– Jag kände mig så smutsig, på ett sätt som är svårt att beskriva. Men det handlar om att någon verkligen har inkräktat på ens integritet, att någon, som inte skulle vara där har varit väldigt nära. Jag var äcklad och kände mig också äcklig själv och ville inte ha någon sexuell beröring av min pojkvän heller eftersom jag då såg vd:n framför mig.

Hon tampades också med skuldkänslor.

– I efterhand var jag så arg på mig själv för att jag inte bara hade ställt mig upp och slagit till honom. Samtidigt var jag bara 19 och han kanske 45 och det där är nog klassiskt om man är en ung kvinna. Att man tänker att, jamen nu ska jag väl ändå inte ställa till en scen och förstöra stämningen för alla kollegor och så. Samtidigt som man är rädd för vad folk ska tro om en.

– Sedan är det så klart ännu svårare om man utsatts av en person som honom, av en man som sitter i en väldigt hög position, som ju faktiskt äger företaget.

Ett par veckor efter julfesten gjorde hon och den kvinnliga kollegan en polisanmälan. Samma dag sade också Jenny upp sig och gick direkt från arbetsplatsen.

– Jag hade pratat med min kvinnliga chef flera gånger om hur vi skulle gå vidare. Men till sist kom jag och min jobbarkompis fram till att vi måste göra en polisanmälan eftersom vi nog inte var ensamma om att bli utsatta, och just då kändes polisen som det mest naturliga steget att ta.

– När vi kom tillbaka till kontoret efter att ha varit på polisstationen kände jag så starkt att jag måste lämna jobbet. Det var så påtagligt efter att jag hade suttit med en polis och berättat allt. Att jag inte kunde vara kvar på ett företag där vd:n trakasserar kvinnor på det här viset.

Polisutredningen lades senare ner i brist på bevis. Men DO, dit Jenny också gjort en anmälan, beslöt så småningom att driva fallet. Vilket var en stor lättnad för henne.

– Det har betytt jättemycket för mig, för annars hade han bara kunnat fortsätta utan att det hade gått till domstol. Nu vet jag att jag har gjort allt jag kan mot det här beteendet.

Jenny är fortfarande påverkad av det som hände på elbolaget.

– För det första gav det mig ett uppvaknade om hur sjukt det kan vara. Det ledde att jag bestämde mig för att jag måste gör allt för att få stopp på det här, för att det inte ska hända någon annan.

Jag kunde inte vara kvar på ett företag där vd:n trakasserar kvinnor

– Men det hänger fortfarande kvar hos mig. Nu är jag på ett företag där jag stortrivs och blir behandlad med respekt av alla, ändå går jag hem två, tre timmar innan alla andra när vi har julfest eller som nu en sommaravslutning. Jag är rädd för att det ska hända igen. Jag kan också tycka det är obehagligt om en äldre man kommer fram till mig och pratar på en privat fest och drar mig gärna undan då.

Sedan Diskrimineringsombudsmannen (DO) beslutat stämma elbolaget för diskriminering i form av sexuella trakasserier inför AD, Arbetsdomstolen, och krävt en diskrimineringsersättning på 75 000 kronor, hölls rättegången för några veckor sedan.  

– Det var en riktig milstolpe för mig. Att  rättegången blev av, att jag kom dit och fick berätta min historia, att jag vågade och att vd:n var där. Det var fruktansvärt jobbigt innan och jag skakade under hela rättegången, men nu känns det jätteskönt att jag gjorde det.

Läs också: Kiruna pastorat döms för diskriminering

Domen kommer den 12 juli.

– Blir företaget fällt för de sexuella trakasserierna så kommer det att betyda jättemycket eftersom det också visar att vårt rättssystem fungerar. Det blir en markering mot det han gjorde och ännu tydligare att det inte är okej. Men störst för mig är ändå att rättegången blev av. Oavsett vad domen blir så känns det som jag har vunnit, för att jag har kommit så här långt. Nu förstår han att det inte alltid går att komma undan med sådant här.

Anna Rosenmüller Nordlander på DO, som företräder Jenny, säger:

– Det är viktigt att vi driver de här fallen. Vi behöver uppmärksamma hur unga kvinnor kan behandlas på sitt första jobb, när de är på väg ut i arbetslivet.

Fotnot: Jenny heter egentligen något annat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras

Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 09:15
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

DO:s rapport: Så diskrimineras arbetssökande

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO