Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Jobb i tid och otid

Snart är det ett sekel sedan åtta timmars arbetsdag blev lag. I dag har det dock tillkommit en rad nya begrepp som mertid, flextid, jourtid – och vi jobbar alltmer övertid.
Johanna Rovira Publicerad 15 december 2016, kl 10:20
Colourbox
Colourbox

Tid är det som man mäter med en klocka

/Albert Einstein

Stämpelurens tid är ännu inte förbi, även om den gamla varianten med tidskort har försvunnit från många arbetsplatser. I stället kommer det nya mer raffinerade sätt att hålla koll på anställda. En Kollega-läsare berättar om sin svärmor som vägrade låta hemtjänsten klistra upp en streckkod på hennes ytterdörr för att logga hemtjänstpersonalen:

– Hon sa nej med motiveringen att hon inte vill ha ett medeltida stämpelur på sin dörr och förkunnade att hon vägrar agera tidsstudieman åt kommunen.

Övertid, mertid, flextid och beredskapstid - HÄR reder vi ut begreppen!

 

På Liljeholmens ljusfabrik AB i Oskarshamn har man en plastbrikett, en tagg, som man håller framför en datorskärm för att registrera sin ankomst och hemgång.

– Vi har flera terminaler och alla måste stämpla in, både tjänstemän och fabriksarbetare. För oss handlar det om brandsäkerhet också, händer det en olycka vill vi ha koll på vilka som befinner sig på området, säger Agneta Tjernström, företagets ekonomichef.

Personalen på Billerud-Korsnäs har stämplat tid sedan urminnes tider även om man bytt till nyare teknik i flera omgångar. Numera stämplar man in via sina företagskort - ett identifikationskort som även fungerar som tid- och inpasseringskort.

– Jag upplever inga konstigheter med stämpelsystemet. Tvärtom ser jag en fördel i att vi får koll på att vi håller oss till arbetstidreglerna, säger Ulrika Gustafsson, ordförande i Unionenklubben på Billerud-Korsnäs i Gävle.

– Det finns väl alltid någon enstaka som är missnöjd över att man måste stämpla. När det för något år sedan av säkerhetsskäl infördes in- och utpasseringskort var det däremot en del som ansåg att det var integritetskränkande.

Jobbar man hemifrån, eller utför arbetsuppgifter utanför företaget, går det att lägga in tid via datorn. Vid lunch behöver man inte stämpla ut om man håller sig till en timmes rast. Men på Billerud-Korsnäs finns också möjlighet att flexa kring lunchen – då krävs in- och utstämpling.

– Reglerna ska gälla lika för alla på alla nivåer i företaget, men om vd:n stämplar vet jag inte, för han sitter inte i Gävle, säger Ulrika Gustafsson.

Tid är pengar

/Benjamin Franklin

Arbetsgivarna har visserligen alltid varit ivriga att kontrollera den arbetade tiden, men inte alltid varit lika angelägna om att klocka den. På 1800-talet förbjöd till och med vissa fabriksägare i England sina anställda att ha klockor – de ville själva ha monopol på arbetstiden.

När man i England 1833 sänkte arbetstiden till 12 timmar per dygn för barn mellan 13 och 18 år, blev det ett himla liv på arbetsgivarna. De hävdade att fabrikerna skulle gå omkull om inte barnen fortsatte jobba 72-timmarsvecka, som sina vuxna kollegor. I Sverige kunde anställda över 14 år tvingas arbeta 12-timmarspass utan rast, även nattetid.

Först 1919 kom en provisorisk lag om åtta timmars arbetsdag. Vi har alltså jobbat åttatimmarsdagar i snart hundra år, även om veckoarbetstiden sjönk på 1970-talet när femdagarsveckan infördes.

I dag förväntas många anställda jobba längre än åtta timmar om dagen. Medan arbetstiden i flertalet länder i västvärlden konstant har sjunkit sedan 1980-talet, så ökar den i stället i Sverige.

– Övertid är tänkt att vara undantag, men det har blivit norm. Det ligger i arbetskulturen att jobba över. Genom att göra det bekräftar man också normen, säger Daniel Gullstrand, arbetstidsexpert på Unionen.

Två av tre arbetar regelbundet över, trots att det egentligen är tänkt som något att ta till som nödlösning när något oförutsett inträffar. Totalt arbetade vi 4,6 miljoner timmar övertid under en genomsnittlig vecka år 2015, enligt en undersökning gjord av TCO. Vilket enligt centralorganisationen motsvarar 150 000 nya heltidsjobb.

Ur led är tiden

/William Shakespeare

Det kan vara knepigt att exakt veta hur mycket övertid vi jobbar eftersom många anställda har avtalat bort sin övertidsersättning. På Unionen räknar man med att fyra av tio medlemmar har bytt sin övertid, mot till exempel en extra semestervecka.

– Rent materiellt brukar det vara en dålig deal. Jobbar man 100 timmar över per år så är det värt mer än två och en halv veckas extra semester, säger Daniel Gullstrand.

– Men vi upplever ändå att de flesta som avtalat bort övertiden är nöjda. Det visar att det ligger annat än rent materiella värden i potten också. Friheten att kunna flexa, att själv bestämma när och var man utför jobbet värderas väldigt högt.

De anställda som har avtalat bort sin övertidsersättning jobbar över i högre utsträckning än andra, visar Unionens undersökningar.

– Hade vi styrts enbart av ekonomiska incitament hade det ju varit tvärtom, det vill säga att de som får betalt det jobbar mer övertid, säger Daniel Gullstrand.

En annan orsak till den dolda övertiden är att man inom en del branscher, till exempel handeln, har många deltidsanställningar, vilket innebär att den extra tid som jobbas först och främst räknas som mertid (se faktaruta).

Dessutom är det si och så med hur övertiden dokumenteras. All arbetad tid journalförs inte – möjligtvis finns det en rädsla för att bli stämplad som att ha lågt arbetstempo, underprestera. Det kan bero på att arbetsgivare ibland har en orealistisk förväntan på vad som är en rimlig arbetsinsats.

– Det är inte rimligt att jobba 45 timmar i veckan om man har kommit överens om 37,5. Därför är det viktigt att hålla koll på övertiden. Unionen vill att arbetstiden ska journalföras på något sätt och vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Daniel Gullstrand.

Vi reder ut begreppen!

 

Arbetstid 

Ordinarie arbetstid är enligt arbetstidslagen högst 40 timmar per vecka. Den sammanlagda arbetstiden får vara höst 48 timmar i veckan i genomsnitt under fyra månader. Det går att avtala bort lagen, men kollektivavtalet får inte innebära sämre villkor än EU:s arbetstidsdirektiv.

Ordinarie arbetstid för de flesta kollektivavtal är 40 timmar, men det förekommer också kortare veckoarbetstid.

Alla anställda ska ha minst elva timmars vila (sammanhängande ledighet) varje dygn och minst 36 timmars sammanhängande veckovila utan beredskapstid varje vecka.

Arbetstidslagen säger också att du får jobba högst fem timmar i sträck utan rast.


 

Flextid 

Innebär vanligtvis att du har rätt att välja när du börjar och slutar jobba, inom ramen för fastlagda tider. För att du ska ha rätt att flexa behövs ett lokalt avtal eller att det finns en arbetsgivarutfästelse om flextid.

Flextid innebär inte att du alltid har rätt att vara ledig under den fastställda flextiden – din chef har rätt att förlägga arbete, till exempel möten, under den tiden. Då får du i stället vara ledig under annan tid inom den bestämda tiden. Arbetsgivaren måste dock meddela minst två veckor i förväg om ditt schema ska ändras och kan inte tvinga dig att använda flextid för att ersätta övertid.

Hur stort flextidssaldot (plus och minus) får vara och om det gäller per vecka eller per månad, ska framgå i ett lokalt avtal.

Överskott kan bara tas ut inom flextidsramen – du kan alltså inte ta en dag ledigt om du har åtta timmar på pluskontot, utan får sprida ut genom att gå tidigare eller komma senare.

Byter du jobb kan arbetsgivaren ge dig löneavdrag motsvarande minussaldot – har du i stället plussaldo bör du få betalt.


 

Övertid

Som övertid räknas all arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid vid heltidsarbete. Det ska vara ett extraordinärt inslag och får maximalt tas ut med 48 timmar under fyra veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad och högst 200 timmar per kalenderår enligt lag. I nästan alla Unionens kollektivavtal finns en gräns på 150 timmars övertid per kalenderår.


 

Mertid 

Är du deltidsanställd och jobbar extra utöver dina ordinarie timmar får du mertid upp till en heltid. Är din ordinarie arbetstid exempelvis 30 timmar i veckan, jobbar du mertid upp till 40 timmar (om det är den normala veckoarbetstiden). Den tid du jobbar därefter är övertid (”överskjutande mertid” heter det i avtalen).

Mertid ska vara beordrad i förväg eller godkänd i efterhand och får under ett kalenderår högst uppgå till 200 timmar. Av dessa får högst 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad vara övertid. Avvikelser genom kollektivavtal kan förekomma.

Ersättning för mertid är ofta reglerad i kollektivavtal. Saknas kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om mertidsersättning.


 

Jourtid 

Innebär att du befinner dig på din arbetsplats (hemmet kan räknas som arbetsplats) och väntar på att jobba om det behövs. Jourtid är ovanligt inom Unionens avtalsområden och får bara tillämpas om det är absolut nödvändigt för företagets verksamhet. Den får normalt tas ut med högst 48 timmar per fyra veckor och med högst 50 timmar per kalendermånad.

Ska arbetsgivaren införa schemalagd jourtid behöver det först förhandlas med facket. Jourtid ska fördelas så att den inte belastar någon enskild oskäligt mycket. Anställda ska i god tid i förväg få information om när de ska gå på jourtid.

Ersättning och regelverket runt jourtid kan variera mellan olika kollektiv- och anställningsavtal. Den tid du faktiskt arbetat under jourtiden ska räknas som övertid och ska ge övertidsersättning. Om du inte utför något arbete ersätts tiden normalt per timme - hur mycket beror på vilken dag och tid på dygnet som du har jour. Jourtiden är normalt semestergrundande och ersättningen behandlas som semesterlönegrundande rörlig lön.
 

Beredskaptjänst

Betyder att du förbinder dig att vara tillgänglig för att vid behov infinna dig på arbetsplatsen inom en viss tidsram. Du kan också komma överens med din arbetsgivare om att jobba hemifrån eller från annan plats. För att arbetsgivaren ska kunna schemalägga beredskap, behöver detta först förhandlas det med facket.

Beredskapstjänst ska fördelas så att den inte belastar enskilda oskäligt mycket och du ska informeras i god tid i förväg. Beredskap räknas inte som arbetstid utom när det gäller veckovilan, vilket innebär att du ska vara arbetsfri och beredskapsfri minst 36 timmar varje sjudagarsperiod. Det kan finnas avvikelser från detta i kollektivavtal.

Du ska ha beredskapsersättning för den tid då du håller dig tillgänglig men inte jobbar (hur mycket framgår av ditt avtal). Blir du kontaktad för arbete under beredskapen har du rätt till övertidsersättning de timmar du arbetar – praxis är minst tre timmar, oavsett om arbetet tagit kortare tid. Du har dessutom rätt till ersättning för eventuella resekostnader till och från arbetsplatsen.

Obekväm arbetstid

Här avses kvällar, nätter och helger. Begreppet förekommer dock inte i Unionens kollektivavtal, där man i stället skriver förskjuten arbetstid. Arbetsgivaren har rätt att förskjuta arbetstid och förlägga hela eller delar av den till obekväma arbetstider. Mellan 00.00 och 05.00 är det normalt inte tillåtet att arbeta, men genom kollektivavtal kan det finnas undantag.

Du bör få information om att du ska jobba obekväm arbetstid senast två veckor i förväg samt få veta hur länge arbetstiden kommer att vara förskjuten. Ibland kan kollektiv- eller anställningsavtal begränsa möjligheten att förskjuta arbetstid.

Obekväm arbetstid ska inte förväxlas med övertid, som arbetsgivaren kan beordra för akuta, oplanerade händelser. Övertiden kan visserligen vara förlagd till obekväm arbetstid, men då arbetar du utöver din ordinarie arbetstid och får normalt enbart övertidsersättning.

Ersättningen för obekväm arbetstid kan variera beroende på vilket kollektivavtal som tillämpas. Om det saknas kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för arbete på obekväm arbetstid, såvida du inte själv avtalat om det.

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.