Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Jobben i fokus när valrörelsen drar igång

När regeringen presenterades sin budgetproposition för ett par veckor sedan fyrade de samtidigt av ett slags startskott för valrörelsen. Den senaste veckan har oppositionspartiernas skuggbudgetar duggat tätt. Alla med fokus på jobben.
Gabriella Westberg Publicerad 3 oktober 2013, kl 17:18
Skuggbudget

Gemensamt för alla budgetförslagen, såväl regeringens som oppositionspartiernas, är att i stort sett allt handlar om jobben. Regeringen vill sänka skatterna lite mer och oppositionen lite mindre - även det i led att skapa jobb.

Till skillnad från regeringen har samtliga oppositionspartierna föreslagit höjda nivåer i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna och både S, MP och V vill se höjda tak i a-kassan.

Socialdemokraterna har inte med något femte jobbskatteavdrag i sin skuggbudget, men tänker inte heller inte riva upp det vid ett regeringsskifte. S och MP vill däremot se en nedtrappning av avdraget vid löner över 60 000 respektive 40 000 kronor. Vänstern vill ta bort jobbskatteavdraget helt.  

- Vi behöver ökade skatteintäkter, annars klarar vi inte välfärden, sa Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, vid en pressträff i samband med presentationen av V:s skuggbudget tidigare i dag.


Arbetsmarknadsrelaterade satsningar
i regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag:

Regeringen
Bland regeringens budgetförslag har framför allt det femte jobbskatteavdraget samt förslaget att höja brytpunkten för statlig inkomstskatt uppmärksammats. Det senare stötte i dag på motstånd i finansutskottet, som efter omröstning beslutade att rekommendera regeringen att backa från förslaget att höja brytpunkten. (Läs mer om det här.)

Det förra, jobbskatteavdraget, som beräknas kosta staten 40 miljarder kronor, ska enligt regeringen ge 13 000 nya jobb, i ökad konsumtion.

Regeringen meddelade också att man nu är beredd att sänka a-kasseavgiften till i princip de samma nivåer som rådde innan differentieringen, som regeringen införde 2007.

Nivåerna på sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring förändras däremot inte i regeringens proposition.

Socialdemokraterna
Samtliga i dag 35 000 långtidsarbetslösa ungdomar ska erbjudas jobb eller utbildning, enligt S budgetförslag, och arbetsgivare ska få generösa bidrag för att ta emot dem - upp till 100 procent av kostnaderna.

Fas 3 bör slopas, menar Socialdemokraterna, som istället vill införa "extratjänster", anställningar med riktig lön, inom exempelvis omsorg och renovering av miljonprogrammen.

S vill införa en nedtrappning av jobbskatteavdraget för de som tjänar över 60 000 kronor i månaden. Brytpunkten för statlig skatt höjs inte.

Kvotering i börsstyrelserna kan bli verklighet, vid ett regeringsskifte nästa år, då S vill att inget kön ska ha en representation på mindre än 40 procent i styrelserna.

Regeringens sänkta krogmoms vill S slopa. Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för att anställa ungdomar kommer också att halveras, om S kommer till makten nästa år.

Socialdemokraterna vill investera i fler utbildningsplatser inom högskola och yrkeshögskola och stärka matchningen på arbetsmarknaden genom att satsa 800 miljoner kronor på 6000 fler utbildningsplatser i bristyrken.

Anslaget till Arbetsmiljöverket och satsningar på företagshälsovård vill Socialdemokraterna öka, för att möta ökningen av sjuktalen. Även taken i a-kassan och sjukförsäkringen föreslås höjas och den fasta tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort.

Miljöpartiet
MP vill lägga en fjärdedel av investeringarna på klimatåtgärder och lika mycket på jobbsatsningar samt en knapp femtedel av den totala budgeten på utbildning.

50 000 unga ska komma ut i arbete och utbildning, till en kostnad av 3,8 miljarder kronor, som bland annat inkluderar 6 200 fler högskoleplatser, subventioner för långtidsarbetslösa och uppsökande verksamheter.

Liksom S vill MP slopa fas 3 helt och hållet. Istället vill man införa så kallade "flexjobb", med inspiration från Danmark, där arbetsgivaren betalar för det jobb deltagaren utför och staten täcker upp för den övriga tiden vilket ger deltagaren en heltidslön. Däremot vill MP inte behålla regeringens nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga.

MP vill höja taket i a-kassan, trappa ner jobbskatteavdraget för de som tjänar över 40 000 kronor i månaden och är helt emot ett femte jobbskatteavdrag.

Vänsterpartiet
V vill skapa 30 000 nya jobb genom att anställa fler i förskola, skola och äldreomsorg. Stödet till ensamstående föräldrar ska förbättras och ersättningarna i a-kassan, sjuk- och föräldraförsäkringen höjas.

Det vill V finansiera med höjda bolags-, koldioxid- och fastighetsskatter samt genom att ta bort det femte jobbskatteavdraget, rut-avdraget och rabatten på arbetsgivaravgifter för unga höjer.

V vill även höja skatten för alla som tjänar över 30 000 kronor i månaden.

Sverigedemokraterna
Bland jobbsatsningarna har SD ett förslag på att ge deltidsarbetande i offentlig sektor rätt till heltid, till en kostnad om 5,9 miljarder kronor. Partiet vill också införa ett grundavdrag på arbetsgivaravgifterna för företag, till en kostnad för staten på 20 miljarder kronor.

Sverigedemokraterna finansierar sina satsningar genom minskade anslag till asylmottagning, integration och bistånd samt höjd krogmoms och slopad nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.