Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobbet skapar psykiskt obehag

Hälften av alla som jobbar i Sverige känner psykiskt obehag över att gå till jobbet. Nästan åtta procent upplever obehaget flera gånger i veckan. Det visar den årliga Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor.
Linnea Andersson Publicerad 5 oktober 2015, kl 15:36
Colourbox
Hela 350 000 personer i Sverige upplever psykiskt obehag över jobbet minst en gång i veckan. Colourbox

Sjukfrånvaron har ökat kraftigt under de senaste åren. Inte minst har sjukfall kopplat till psykisks diagnoser blivit betydligt vanligare. Årets Jobbhälsobarometer visar att 350 000* personer i Sveriges arbetsliv upplever en negativ känsla varje arbetsvecka året om när de är på väg till jobbet. En känsla som påverkar hur vi mår i stort.

Av de nästan åtta procent som känner psykiskt obehag flera gånger i veckan, tror mer än 65 procent att deras hälsa kommer att påverkas negativt av deras nuvarande jobb under de närmaste två åren. Men känslan av återkommande obehag riskerar inte bara att skada den enskilda medarbetaren utan hela organisationen.  Hälften av de svarande anger att de inte rekommenderar andra att söka jobb i den egna organisationen.

Enligt Sveriges Företagshälsor är ett gott ledarskap, en stimulerande och välfungerande arbetsmiljö samt möjligheten att kombinera krävande arbete med återhämtning på fritiden viktigt. Verkligheten är dock en annan. Hälften av dem som känner psykiskt obehag flera gånger i veckan tycker inte att deras närmsta chef har tillräckligt bra ledaregenskaper och lika många anser att högsta ledningen saknar förmåga att leda och utveckla verksamheten.

En stor del av dem som ofta mår dåligt tycker inte att deras åsikter respekteras och tas tillvara, eller att arbetsplatsen lyckas hantera konflikter. Många är dessutom missnöjda med den bristande möjligheten att påverka sina egna arbetsuppgifter.

*Den arbetande delen av befolkningen uppgår till ca 4,5 miljoner personer enligt Arbetsförmedlingen. I Jobbhälsobarometern framgår det att ungefär hälften av dem som arbetar minst halvtid i Sverige har känt psykiskt obehag att gå till jobbet – åtminstone någon gång per år. 28,9 procent har upplevt obehag några enstaka gånger per år och 12,4 procent har upplevt det några gånger i månaden. Den grupp som upplever ett obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka uppgår till 7,8 procent. Om vi applicerar denna siffra på hela den arbetande befolkningen motsvarar det ungefär 350 000 personer.

Jobbhälsobarometern:

Barometern tas årligen fram av Sveriges Företagshälsor och visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbete i olika avseenden. Årets barometer bygger på svar från 10 194 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 – 65 år med en årsinkomst på över 100 000 kronor (minst halvtid).

Jobbhälsobarometern

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)