Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Kampen för kompetens-utveckling fortsätter

Frågan om kompetensutveckling är inte död. Unionens kongress beslutade på tisdagen att förbundet ska sätta fokus på frågan framöver. Men om det får någon betydelse för avtalsrörelsen är tveksamt.
Niklas Hallstedt, Gabriella Westberg Publicerad 13 oktober 2015, kl 15:58
Patrik Nygren
Patrik Nygren

I början av hösten sprack förhandlingarna mellan PTK och Svenskt Näringsliv om ett nytt omställningsavtal. En del av det nya avtalet skulle vara att ge medlemmarna möjlighet till kompetensutveckling. Via en stiftelse skulle man kunna få ersättning för inkomstbortfall under studietiden.

Men behovet av utbildning och kompetensutveckling är fortfarande stort. På Unionens kongress bifölls en motion från regionstyrelsen Småland med innehållet att förbundet under nästa kongressperiod ”ska skapa fokus på medlemmarnas rätt till individuell kompetensutveckling och rätt till att vara anställningsbara”.

Det innebär dock inte att frågan automatiskt får en större tyngd i avtalsrörelsen. Möjligheten att driva krav om kompetensutveckling på arbetsplatsen finns alltid.

- Men man har tidigare konstaterat att behovet av omställning behöver finna en lösning för stora delar av Unionens medlemmar.  Att de diskussionerna skulle föras på branschnivå är svårt att tänka sig. Det är mer av en systemfråga. Men det finns inget som hindrar att branschdelegationerna tar upp frågan, säger Stefan Klevenvall, Unionens avtalssamordnare.

Just nu ligger både fack och arbetsgivare lågt i planerna på ett nytt omställningsavtal. Unionens förhandlingschef Niklas Hjert är dock övertygad om att sådant behövs.

- Vi har inte på något sätt gett upp. Det måste finnas ett system som är oberoende av arbetsgivaren.

Vad som blir nästa steg för Unionen är dock oklart.

- Det finns inget givet svar, men vi måste gå vidare, konstaterar Niklas Hjert.

Motion 24 bifölls

Kongressens beslut om att bifalla motion 24 kom efter att flera förtroendevalda yrkat för bifall och efter en tvär svängning från förbundsstyrelsen, som tidigare ansett frågan besvarad.

Ur motionen: ”Unionen behöver lyfta diskussionen om vår rätt till att vara anställningsbara. Det är dags att åter rikta strålkastarna mot frågor och diskussioner kring kompetensutveckling.

Vi föreslår att Unionen under nästa kongressperiod ska skapa fokus på medlemmarnas rätt till individuell kompetensutveckling och rätt till att vara anställningsbara.”

Medlemmar i förbundet kan läsa inkomna motioner och följa kongressen live här.

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.