Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kan jobbet göra dig frisk?

Sambandet mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivningar är nu vetenskapligt fastställt. Det visar den kunskapsöversikt som forskningsrådet Forte presenterar i dag. Men det som är riskfaktorer för psykisk ohälsa kan omvänt utgöra friskfaktorer – och bidra till psykisk hälsa i arbetslivet.
Gabriella Westberg Publicerad 16 april 2015, kl 16:33

Det är ofta jobbet som orsakar de stressreaktioner och ångestsyndrom som visar sig i sjukskrivningsstatistiken. I dag utgör frånvaro på grund av psykiska diagnoser hela 40 procent av alla sjukskrivningar. Men jobbet skulle också kunna spela en mycket större roll både i att förebygga och rehabilitera den som drabbats av psykisk ohälsa.

Det visar Fortes rapport, som är en kunskapsöversikt utifrån en systematisk genomgång av internationell vetenskaplig litteratur på området och som publicerats 2000-2014.

Genom ett gott ledarskap som upplevs rättvist, stödjande och inkluderande kan chefer bidra till att höja det psykiska välbefinnandet bland de anställda; som också behöver känna att de har kontroll över sitt eget arbete, att det finns en balans mellan ansträngning och belöning, att man jobbar mot tydliga mål och att man kan känna sig trygg i sin anställning. Det är vad som i rapporten kallas ”friskfaktorer” i arbetslivet.

Typiska riskfaktorer, å andra sidan, är psykiskt ansträngande arbete, höga krav, låg kontroll, obalans mellan arbetsinsats och belöning samt rollkonflikter och bristande ledarskap. Särskilt kombinationen höga krav och otydlighet i arbetet tycks vara receptet på stressrelaterad ohälsa. 

För att komma tillbaka i arbete efter en till exempel stressrelaterad sjukskrivning måste arbetsgivaren och arbetsplatsen i övrigt involveras. Det står utom allt tvivel, skriver rapportförfattarna. I övrigt går det inte att slå fast vilken åtgärd som är den mest effektiva för återgång till arbete, och inte heller vilken som är den ekonomiskt mest kostnadseffektiva. Men utan att arbetsplatsen involveras blir det väldigt svårt att komma tillbaka för den som blivit sjuk av jobbet.

Kvinnor är oftare sjukskrivna i psykisk diagnos än män, och därtill oftare en längre period. Men när män och kvinnor utsätts för samma påfrestningar i arbetslivet är reaktionerna i form av psykisk ohälsa lika mellan könen, enligt rapporten.

Forte konstaterar att forskningen på området är sparsam, trots att det är ett samhällsproblem som berör många människor på många arbetsplatser. Men den kunskap som finns borde användas mer av hälso- och sjukvård, arbetsgivare, arbetstagare, försäkringskassa, arbetsförmedling och politiker, skriver rapportförfattarna.   

Psykisk ohälsa

Begreppet psykisk ohälsa används allt oftare i debatten. Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar - i dag utgör de nästan varannan. I går aviserade regeringen en prioritering på arbetslivsforskning i psykisk ohälsa, i vårproppen. Kvinnor drabbas oftare än män av psykisk ohälsa. 

Men vad menas med psykisk ohälsa? Det är inte lätt att säga. Gränsen mellan vardagens påfrestningar och psykisk sjukdom är ofta flytande. Ett begrepp som ofta används i internationell vetenskaplig litteratur är Common Mental Disorder, CMD.

CMD omfattar diagnoser som depression, generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, specifika fobier, tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.