Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Kan man vara chef och introvert?

Att vara social och utåtriktad är ofta det som förväntas av en chef. Men hur går det om man är tillbakadragen och tystlåten? Supportchefen Roger Nihlén har aldrig dolt sin reserverade läggning.
Publicerad 24 november 2014, kl 07:00
Jessica Bentsen
Roger Nihlén kallar sig introvert. Han är också chef sedan flera år. Jessica Bentsen

Roger Nihlén kallar sig introvert. Han har jobbat i flera år som supportchef i IT-branschen och suttit tyst på många möten.

– Jag reflekterar över vad alla andra säger. Det passar inte mig att prata först eller utmärka mig genom att prata mycket, säger Roger Nihlén.

– Jag väntar på min tur och säger då det jag ska säga. Inget mer. Sedan finns det andra som kan prata väldigt mycket och jag funderar ibland på varifrån de hämtar energin att hålla på så länge.

Han  föredrar att vara reserverad och tystlåten. Det rimmar med hans personlighet och den har han aldrig dolt för kollegor eller högre chefer.

Annars är schablonbilden av en framgångsrik chef den som  går snabbt genom ett kontorslandskap med medarbetare omkring sig. Chefen fortsätter att gå medan han eller hon utan tvekan besvarar medarbetarnas frågor. Däremellan pratar chefen även med medarbetare längs vägen. Chefen håller skickligt flera bollar i luften: väg­leder, skämtar och slänger käft på samma gång. Låter det som en karikatyr? Det är det inte. Detta är västvärldens syn på en bra chef och ledare, i alla fall om vi får tro Linus Jonkman som är författare till boken Introvert-–den tysta revolutionen.

I öst är det mer vanligt med introverta chefer. Till exempel i Sydkorea, där är cirka 60 procent av landets chefer introverta. I väst är det annorlunda. Vi har sedan två decennier haft en bild av att extroverta är ”naturliga” ledare. Kolla in annonser och du kommer att se att rekryterarna främst söker efter personer med extroverta egenskaper, säger Linus Jonkman.

Det finns egentligen en avgörande skillnad mellan extroverta och introverta. Den förra får sin energi av andra. Hen trivs i sociala sammanhang, uppskattar att vara i centrum och har ett behov av att söka social kontakt. Den senare hämtar sin energi ur sig själv, känner inget särskilt stort socialt behov och har inget intresse av (eller är inte så bra på) kallprat utan tenderar snarare att förlora energi på grund av sociala situationer.

Forskning visar att det är vårt biologiska arv – och inte den kulturella miljön – som avgör om vi blir extroverta eller introverta.

USA är extroversionens högborg; ett land med en starkt utåtriktad kultur. Därifrån kommer en stor del av dagens managementlitteratur som – enligt Linus Jonkman – är skriven av och för extroverta och missar introverta ledares sätt att fungera.

En chef har låst in sig i ett rum för att koncentrera sig på ett specifikt problem. Är han utbränd, mår han dåligt, har han gått in i väggen?

Nej, något som kännetecknar introverta är att de kan ”sitta länge med samma sak” och därför är det inget ovanligt att man stänger ute världen för att fokusera på något.

En chef väntas i dag fatta snabba beslut och ge ögonblicklig feedback – annars tolkas man som negativ, som att man kanske inte gillar vad medarbetaren har lagt fram. Men så behöver det inte vara. Att snabbt ge sin åsikt är väldigt anti för den introverta hjärnan vars styrka är analys och reflektion innan man fattar ett beslut, säger Linus Jonkman.

Individuella samtal – där man bara har en person att fokusera på – är mer lämpade för Roger Nihléns introverta personlighet. Men också där kan det introverta chefskapet ställa till problem för honom. Medarbetaren kanske vill ha ett snabbt besked till exempel i fråga om löneutvecklingen.

– Då behöver jag oftast en extra dag på mig att fundera. Det är samma sak på gruppmötena. Om jag får en oförberedd fråga så vill jag helst fundera över den någon dag i stället för att svara direkt. Annars känns det inte naturligt för mig. Jag vill tänka innan jag pratar. Ibland brukar jag få höra från kollegor ”men varför sa du inte det där på mötet i går?” ifall jag kommer med reflektioner dagen efter, säger Roger Nihlén.

En studie från Harvarduniversitetet har undersökt det introverta ledarskapet och kommit fram till att introverta chefer inte ”monopoliserar rummet” som extroverta gör. De hörs inte mycket, tar ett steg tillbaka, släpper fram andra. Introverta chefer har också sin styrka i att de ofta har en högre grad av integritet och därför är mindre känsliga för grupptryck.

– Ingenting säger att en chef ska höras. Varför ska man, till exempel under ett möte, markera rang och närvaro genom att prata mycket? Kanske man säger något i början, sedan låter medarbetarna diskutera och så avslutar man med några ord i stället, säger Linus Jonkman.

Även Roger Nihlén ser att det finns fördelar med att vara en introvert ledare:
– Jag uppfattas som lugn och jag tror att det kan höja mina medarbetare att jag kliver åt sidan och låter dem ta mer plats.

Linus Jonkman tror att det introverta ledarskapet har framtiden för sig:
– Jag tror att man som introvert chef kan ha det ganska slitsamt i dag. Många tar på sig en extrovert kostym på morgonen, spelar extrovert på jobbet och är sedan sitt introverta, vanliga jag hemma på kvällen. Samtidigt tror jag att något har hänt i samhället och att vi kommer att värdera introverta chefer på ett annat sätt. Det märks redan i annonser där man kan se att introverta egen­skaper börjar efterfrågas.


Tomas Nilsson
[email protected]

Introvert eller extrovert?

MYTER OM INTROVERTA:
Att de är blyga:
Om du är blyg har du en fobi för att få fokus på dig i sociala situationer. En introvert är närmast ointresserad av få uppmärksamhet.

Att de är ointresserade: Vi tolkar ofta intensiv ögonkontakt, livligt kroppsspråk och snabb respons som tecken på intresse. För en introvert är det ofta precis tvärtom. Att titta bort från den som talar är ett sätt att fokusera på det som sägs.

Att de är asociala: Ordet beskriver någon som bryter mot de lagar som samhället har. Det har ingen koppling till att vara social eller inte.

Är du tillbakadragen eller utåtriktad?
Introvert:

  • Trivs i eget sällskap och har litet socialt behov.
  • Är i samtal observant på vad som sägs såväl som på vad som egentligen menas.
  • Tänker innan man pratar.
  • Behöver skärma av sig för att kunna koncentrera sig och presterar sämre vid stressade situationer.
  • Självständigt lagd. Färgas inte av trender och grupptänkande.

Extrovert:

  • Verbal. Kan tala med de flesta på ett spontant sätt.
  • Söker aktivitet och äventyr.
  • Blir rastlös i ensamhet och vill aktiveras och stimuleras genom yttre händelser.
  • Grupporienterad och social. Blir naturligt en medlem i de flesta grupper.
  • Presterar bra under stress.
  • Fokuserar mycket på utseende, till exempel kläder och frisyr.

Den introverta chefens fördelar:

  • Introverta har ett annat slags integritet än extroverta och är därför mindre känsliga för grupptryck.
  • Introverta har en reflekterande och analytisk läggning och kan därför sitta länge med samma sak utan att till exempel bli uttråkad.
  • Introverta är självförsörjande, uppskattar självständigt arbete och behöver inte prata med eller få hjälp från någon för att lyckas.
  • Introverta är goda lyssnare och tänker till innan de pratar.
  • Introverta tenderar att tänka riskminimerande.
Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten. 

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory