Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Karin Schreil ska förena rivalerna Tieto och Evry

De två IT-giganterna Tieto och Evry slogs ihop 2020. Sverigechefen Karin Schreil fick det delikata uppdraget att få allt att fungera. Då slog pandemin till.
Publicerad 10 maj 2021, kl 11:10
Peter Knutson
Mellancheferna har dragit det tyngsta lasset under sammanslagningen, säger TietoEvrys Sverigechef Karin Schreil. Peter Knutson

Företagen hade totalt 4 500 anställda i Sverige – hur gick ni till väga för att slå ihop dem till TietoEvry?
– Båda bolagen hade en lång historia av tidigare förvärv och fusioner. Det var en fördel, det fanns en förståelse för förändringsarbete. Vi startade en central funktion för förändringen – Integration Management Office. Det viktigaste var att hålla fokus på kunden och marknaden, men samtidigt göra interna förändringar.

Hur gjorde ni när grunden fanns?
– Då behövde vi få alla att känna sig som en del i ett nytt bolag. Även om mycket var sig likt fanns det skillnader. Evry var lite mer entreprenörsdrivet, Tieto mer strukturerat. Trots att vi varit konkurrenter har det varit betydligt mindre vi-och-dem än vad jag hade trott.

Beskriv några problem på vägen.
– En sådan här kulturell och mental fusion är alltid utmanande. Men på grund av pandemin har vi mer eller mindre integrerat de två bolagen via videomöten. Vi har ledare som fortfarande inte har träffat sina medarbetare ”face to face”.

– En annan sak som var mer krävande än vi hade trott var att samordna vissa av våra arbetssätt. Trots att bolagen hade arbetat med liknande tjänster fanns det skillnader som blev tydliga. Vi fick ägna mer tid åt att förklara varför saker skulle göras på ett visst sätt och ge stöd till våra ledare i arbetet med att genomföra förändringen.

Hur löstes det?
– Tillsammans med ledare och facket ringade vi in problemet. Bland annat tillförde vi personer som kunde hjälpa till att överbrygga skillnaderna, projektstöd och ”change buddies”. Man måste stanna upp när något inte funkar och lära av sina erfarenheter.

Vem har dragit det tyngsta lasset?
– Mellancheferna. Allt träffar dem: dels måste de lära sig och förstå det nya, dels ta ut det till sina team.

Tips för att klara förändring?
– Var tydliga med ert ”varför”. Då blir det lättare för organisationen att acceptera förändringen. Skapa forum för feedback, både för dig och för organisationen. Hjälp organisationen att hitta varandra. När ingen har hela bilden kan det vara svårt att sätta ihop team och projektgrupper.

Läs mer: Northvolt ska locka tusentals att jobba med batterier

Läs mer: Googlechefen vill få tjejer att satsa på teknik

Text: Per Cornell

KARIN SCHREIL

ÅLDER: 50 år.
GÖR: Sverigechef för TietoEvry, ett nordiskt digitalt tjänste- och programvaruföretag.
UTBILDNING: Civilingenjör, kompletterad med företagsekonomi.
BAKGRUND: Verksam inom IT-branschen sedan 90-talet. Senast vd för Fujitsu Sverige.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.