Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Kartläggning - för rättvisare löner

Alla vill väl ha rättvisa löner? Då är lönekartläggning bästa verktyget! Och det behöver faktiskt inte vara så krångligt. Här är svar på de vanligaste frågorna som Diskrimineringsombudsmannen, DO, och Unionen får i ämnet.
Petra Rendik Publicerad 20 oktober 2016, kl 13:38
Colourbox
Colourbox

Varför ska man göra en lönekartläggning?
För att lagen kräver det. Alla arbetsgivare måste göra lönekartläggning var tredje år. Har man 25 eller fler anställda ska även en handlingsplan för jämställda löner upprättas.

Från 1 januari nästa sker dock en del ändringar i diskrimineringslagen. Lönekartläggning ska göras varje år och arbetsgivare med minst 10 anställda måste dokumentera arbetet.

Förutom lagen, vilka andra argument finns för att göra lönekartläggning?
Det är nog få arbetsgivare som vill ha ett diskrimerande lönesystem, men man ändå ha det utan att veta om det. Genom att systematiskt utföra lönekartläggning så kan osakliga löneskillnader upptäckas och korrigeras. Det är helt enkelt en fråga om rättvisa.

Att göra lönekartläggning är ett dessutom ett bra sätt att ta kontroll över lönesättning, inte bara ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbetsgivare som sätter löner utifrån sakliga kriterier är attraktiva och har lättare lockar till sig kompetenta medarbetare.

Vem ansvarar för att en lönekartläggning görs?
Det gör arbetsgivaren, men den ska göras i samverkan med arbetstagaren.

Hur går en lönekartläggning till?
Inledningsvis handlar det om att samla på sig en mängd information som påverkar de anställdas lön, exempelvis lönekriterier, lönesamtal, förmåner, bonus och belöningssystem. Den här delen av lönekartläggingen kan kännas tidskrävande, beroende på en mängd faktorer, som företagets storlek och om lönekartläggning har gjort tidigare. Ofta behöver man någon form av arbetsvärderingssystem för att kunna göra jämförelsen.

Sedan är dags att jämföra kvinnors och mäns löner. Först tittar man på anställda som gör samma sak, alltså utför lika arbetsuppgifter, sedan gruppen som utför likvärdiga arbete som innebär att man har olika arbetsuppgifter men som borde värderas lika.

När det är klart är det dags för analys. Om det finns löneskillnader, vad beror de på? Finns det sakliga skäl till löneskillnaderna? Om dessa beror på kön ska de rättas till.

Vad händer om man inte kommer överens i samverkan?
En lönekartläggnings måste göras ändå och yttersta ansvaret ligger på arbetsgivaren. Ta lärdom av vad som inte fungerade till nästa gång en lönekartläggning görs. Varför var ni inte överens? Notera meningsskiljaktigheterna och prova andra vägar nästa gång.

Varför är det så krångligt med lönekartläggning?
Så krångligt är det inte. Men visst, första gången kan ta tid, det kommer man inte ifrån. Andra gången kommer det kännas enklare och när man väl sätter lönekartläggning i system så kommer det upplevas mindre krångligt och mer som ett stöd i när till exempel löner ska sättas.

Så sätt igång. Det är enklare att sig igenom arbetet första gången och sedan gå tillbaka och bedöma och ändra det som blev mindre bra.

Men finns det hjälp att få med lönekartläggning?
Absolut. Googla lönekartläggning och en massa fakta och verktyg som underlättar dyker upp. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har information på sin webbplats och en gratis e-utbildning. Unionen erbjuder också medlemmar på utbildningar om lönekartläggning och på unionen.se finns material att läsa och ladda ner. Och arbetsgivare kan vända sig till arbetsgivarorganisationerna för vägledning.

Ett annat tips är att kolla hur andra arbetsplatser gör. Själva kartläggningen måste ni göra själva men jobbet kan underlättas av att få bolla svårigheter och funderingar med andra.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström