Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Kicka igång efter sommarlovet: 4+4 tips

Gick du ut gymnasiet i våras? Passade du på att njuta ett sista, långt sommarlov? Skönt. Men nu är det dags att få fart och sätta vardagens rutiner, annars är det lätt att sommarlovet glider över i en lång höst av arbetslös planlöshet.
Gabriella Westberg Publicerad 21 augusti 2015, kl 14:47
Colourbox
Visst är det härligt med sommarlov. Men nu är det slut! Dags att sätta igång och göra det som ska göras. Colourbox

När man ska sätta nya rutiner efter nästan två månaders ledighet är det smart att starta smått. Lättast är förstås om man redan har ett jobb eller en utbildning med tider att passa.

Har du inte det ligger ansvaret på dig själv: att komma upp i samma tempo som övriga på arbetsmarknaden är ett sätt att göra dig anställningsbar. Faktiskt. Dessutom hinner du få saker gjorda, som att söka jobb eller utbildning. Men försöker du bli alldeles oerhört effektiv dag ett är risken att du tröttnar redan dag två. Ta ett par steg i taget.

Här är 4+4 tips för att kicka igång efter sommarlovet och börja jaga det jobb du drömmer om.

  1. Vakna på morgonen. Låter enkelt, men kan vara nog så kämpigt efter att ha vant kroppen vid långsam uppstigning och egentligen inte har något som kallar. Sätt väckarklockan på senast kl 8.00 - inte senare! Oavsett när du gått och lagt dig.
     
  2. Gå upp genast! Ligg inte kvar och kolla sociala medier eller netflix från sängen. Gör det istället med en kopp kaffe eller te vid matbordet. Gör ett nyhetssvep. Häng med i vad som händer i Sverige och världen.
     
  3. Klä dig! Att släpa runt i tofflor och morgonrock hela dagen kan ge en slags frihetskänsla, men det är inte den frihetskänslan du är ute efter nu. Nu är du ute efter att skaffa dig resurser att ägna dig åt det du vill och få betalt för det  (eller hur?). Man ska inte underskatta de små signalerna till det egna psyket, att klä sig signalerar att dagen är igång.
     
  4. Gör ett schema med tidpunkter för dagen. Men försök inte göra allt på en gång. Då kommer du bara att känna dig oduglig istället för duktig. Börja med att avsätta halva dagen åt utbildnings- eller jobbsökande, till exempel från 9-12. Det klarar du lätt. Öka sedan till 9-14, 9-15. Avsätt tid för lunch, fika och till exempel träning. Följ ditt schema! Måndag till fredag. Ta helg på helgen.
     

Nu är det dags att börja titta på följande 4 tips, hur du kommer igång och söker jobb eller utbildning. Tipsen kommer från Unionens coach Johan Fogelberg:

  1. Fundera på vad du tycker om att göra. Tänk ut ett par olika, breda områden. Det kan vara musik, teknik, kläder, biståndsarbete eller  vad som helst. Skriv ned och rangordna dem utifrån ”Gillar bäst!” till ”Skulle jag kunna tänka mig att jobba med”.
     
  2. Fokusera sedan på ditt förstahandsval, och fundera på vilka som jobbar inom det området. Vilka yrkesroller finns det där? Vad gör de? 
    Om du inte vet – prata med någon du tror vet! Kanske har du någon kompis, släkting, granne eller liknande som vet mer om det än du själv? Googla på området + lediga jobb och se vad du får upp. Finns det jobbannonser du kan kolla in, rekryteringsfirmor/ bemanningsbolag som sysslar just med det området?
    Poängen är att försöka få så bra koll på ditt favoritområde som möjligt. Då kommer du också kunna se vilka delar av det som verkar spännande och vilka som kanske verkar helt ointressanta.
     
  3. När du har fått lite mer koll på ditt favoritområde så vet du säkert också om du behöver utbilda dig för att få jobba med det, eller om du kan börja arbeta med det direkt och så att säga börja nedifrån. Handlar det om utbildning så kolla vilka som anordnar dem, vad som krävs för att komma in, om upplägget verkar lockande och när sista ansökningsdatum går ut. Och – sök!
     
  4. Upprepa detta med de tre-fyra områden du är mest intresserad av. Skriv ner allt. När du sedan ska prata med utbildare eller företag du vill komma i kontakt med behöver du skärpa till dig lite mer. Då gäller det att ha funderat igenom vad du ska säga för att ge ett bra intryck. Du kan lägga upp det såhär:

 

​a) Hej, jag heter……..

b) Jag ringer dig därför att … (ditt intresse för området + varför du ringer just till hen).
c) Jag undrar … (en eller några tydligt formulerade frågor).
d) Tack så jättemycket för din tid och den information jag har fått! Vet du någon annan jag kanske skulle prata med också för att få veta ännu mer?

 

Coachens kommentar: Som coach har jag pratat med många människor om framtiden, och en sak är lika för alla: Det blir bäst när vi väljer att göra något som lockar oss. Något som är spännande eller roligt och något som innebär utmaningar som triggar.

Du kommer helt säkert träffa på saker i arbetslivet du inte gillar, som jobbiga arbetstider och tråkiga uppgifter, dåliga chefer etc. Det blir mycket lättare att anstränga dig om du brinner för jobbet som helhet. Dessutom gör du mycket bättre intryck på folk om du kontaktar dem med ett verkligt intresse. Den du pratar med tycker det är roligare att prata med dig och berättar oftast mer än om du ringer bara för att du måste.

Slutligen är kartläggningen en bra träning i att söka och få nya idéer. Du kommer nog få veta saker du inte hade en aning om, och det hjälper dig att planera vad du ska hitta på i arbetslivet den närmaste tiden, och kanske även på längre sikt.

Lycka till!
/Johan Fogelberg

RUTINER – TRIST MEN BRA

Ja, det är trist med rutiner. Men också väldigt effektivt. Rutiner gör ditt liv enklare. De minskar skuldkänslor, oro och stress.

När du får in bra rutiner kommer du snart att göra det du ska utan att tänka på det. Och tanken på att ta dig an en uppgift blir inte överväldigande.

Rutiner kan också hjälpa dig att höja din motivation när du märker att du får saker gjorda.

Har du någon form av koncentrationssvårigheter är det ännu viktigare att du sätter och följer tydliga rutiner, hur trist det än verkar.

Att sätta bra rutiner för dig själv kommer att göra under för din framtida jobbkarriär.

Coaching Center

Söka jobb

Kravet: Jobba på distans – annars får det vara

Tjänstemän tackar nej till jobb om distansarbete inte är möjligt. Mest sugna på att arbeta hemifrån är äldre och stockholmare.
David Österberg Publicerad 11 december 2023, kl 15:29
En man som jobbar hemifrån vid sin dator
Medelålders stockholmare är den grupp som helst sitter hemma och jobbar, enligt undersökningen. Foto: Shutterstock

Efter pandemin distansarbetar vi som aldrig förr. Möjligheten att arbeta hemifrån är också viktig för tjänstemän som letar nytt jobb. 4 av 10 skulle tacka nej till ett arbete som inte tillåter distansjobb, enligt en rapport från forskningsinstitutet Ratio.

Äldre vill jobba på distans

Mest negativa till ständigt kontorsarbete är äldre. I åldersgruppen 36-64 år svarar 52 procent att de ”troligtvis inte” eller ”absolut inte” kan tänka sig att jobba på en arbetsplats som inte erbjuder distansarbete.

– Det här är viktigt för arbetsgivare att känna till. Om en person har två jobb att välja mellan och det ena inte erbjuder distansarbete, finns en risk att personen tackar nej till det, sa rapportförfattaren Jonas Grafström på ett seminarium där studien presenterades.

Vill byta jobb för att få arbeta på distans

Yngre är betydligt positivare till att enbart jobba från kontoret. Inom åldersgruppen 18-25 år svarar 77 procent att de absolut eller troligen skulle arbeta på ett kontor utan distansjobb. 19 procent svarar att de inte skulle göra det.

Flera andra undersökningar har kommit till liknande slutsatser. Enligt en rapport från it-företaget Global connect skulle 30 procent av svenskarna välja bort ett jobb där man måste vara på kontoret alla dagar. 44 procent svarade att de hade funderat på att byta jobb för att kunna jobba hemifrån mer.

I en undersökning från företaget Owl lab svarar 42 procent att de skulle söka nytt jobb om de blev tvungna att återvända till kontoret på heltid.

Äldre jobbar mest på distans

Viljan att jobba hemifrån skiljer sig stort mellan åldersgrupper och mellan olika delar av Sverige. Äldre och stockholmare jobbar mest på distans.

 

Distansarbete i olika åldrar, dagar/vecka

18-25    26-35     36-49      49-64

1,2          1,7           1,9           2,0

 

Distansarbete i olika regioner, dagar/vecka

Stockholm                         2,1

Malmö                               1,9

Östra mellansverige        1,9

Norra mellansverige        1,9

Göteborg                           1,8

Sydsverige                         1,6

Västsverige                        1,4

Småland                            1,4

Norra Sverige                    1,4

 

Söka jobb

Experter sågar håranalys vid drogtest på jobbet

För att få jobb på Vattenfall måste du avstå hundra hårstrån till drogtest. Metoden är ifrågasatt eftersom andras droganvändning kan upptäckas i ditt hår.
Johanna Rovira Publicerad 16 november 2023, kl 06:06
Till vänster en kvinna som klipper sitt eget hår. Till höger en person som tar kokain.
Allt fler svenska företag drogtestar sina anställda. Bland annat genom håranalys. Men experter menar att metoden är osäker och att andras droganvändande kan hittas - i ditt hår. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Allt fler arbetsgivare drogtestar sina anställda. Företagshälsan Avonova konstaterade att antalet slumpmässiga drogtester var 50 procent fler 2022 än året dessförinnan. Testerna görs inte bara på säkerhetsklassad personal – på till exempel Vattenfall testas samtliga redan innan de kommer i fråga för jobbet.

Fredrik Sparring. Foto: Sarah Saverstam.

Som ett led i rekryteringen på Vattenfall måste varje sökande innan de får jobbet, besöka företagshälsovården för att lämna ifrån sig en tuss hår. I runda slängar runt hundra hårstrån kapade nära skalpen. Är man skallig eller har rakat huvudet hämtas håren från andra delar av kroppen, förklarar Fredrik Sparring, på Avonova. Han är så kallad MRO-läkare (Medical review officer)  utbildad och certifierad för att undersöka och bedöma resultaten av drogtester.

–  Det är ett vanligt bekymmer för män i viss ålder. Då får man leta kroppshår på andra lokaler – bröst, armhåla, skägg, förtydligar han, och tillägger att håranalys inte ingår i Avonovas tjänsteutbud, säger Fredrik Sparring

Det finns nackdelar med denna metod för att undersöka drogbruk, menar Fredrik Sparring. Det funkar exempelvis inte så bra om man blekt, färgat eller permanentat håret.

– Om man tvättar håret väldigt ofta eller simtränar kan det också påverka så att droger inte upptäcks i analysen.

Droger i omgivningen sätter sig i håret

Olof Beck. Foto: Pax Engström Nyström.

Men metoden kan ge felaktiga positiva utslag också. Om man vistats i miljöer där andra tagit droger kan drogerna penetrera hårstråna. Den amerikanska federala polisen, FBI, upphörde under 2000-talet att använda hårstråanalys för kokain som bevismaterial, enligt Olof Beck, professor i analytisk toxikologi och farmakologi.

– Man kan ifrågasätta håranalys som företeelse eftersom spåren av drogen kan komma från omgivningen. Då faller bevisvärdet, säger Olof Beck.

Han har arbetat med droganalyser i trettio år och är skeptisk till användningen av håranalyser som testmetod i arbetslivet.   

– Min röda tråd i forskningen är att det inte ska förekomma utrymme för några tveksamheter. Jag skulle säga att håranalyser är tveksamma.

Olika tester ger olika resultat och en del test kan vara direkt farliga

Hårmetoden visar också om du har tagit droger upp till tre månader tillbaka i tiden, men inte om du använt droger under närtid, eftersom hår växer sakta. Kroppshår växer ännu långsammare.

– Var och en har rätt att göra som de vill, men det förekommer en hel del oseriösa tester. Man kan fundera över vad arbetsgivaren har för rätt att titta flera månader tillbaka i tiden, säger Olof Beck.

Val av test viktigt

Även Peter Munck af Rosenschöld, vd på branschorganisationen Sveriges företagshälsor, har synpunkter på håranalyser.

–  Det är viktigt att de tester som används är kvalitetssäkrade, passar för användning i arbetlivet och stödjer den policy som ska finnas på området.

Peter Munck af Rosenschöld.

Både han och Olof Beck är ense om att drogtester i arbetslivet behövs och att frågan om drogtester numera är okontroversiell så länge testerna utförs på rätt sätt. Den säkerhetskedja som finns beskriven i Sveriges företagshälsors guide om alkohol- och drogkontroll måste följas till punkt och pricka så att proven varken kan manipuleras eller feltolkas, menar de.

– Om det görs enligt regelboken funkar det, men det är inte alla ställen som följer regelboken, säger Olof Beck.

–  Olika tester ger olika resultat och en del test kan vara direkt farliga, säger Peter Munck av Rosenschöld och syftar främst på snabbtester, som ofta ger helt felaktiga resultat, såväl falskt negativs som falskt positiva och som används av en del arbetsgivare.

TCO vill se ny integritetslag

Magnus Lundberg.

Magnus Lundberg, jurist på centralorganisationen TCO är kritisk till generella drogtester i arbetslivet. TCO har under många år drivit frågan om behovet av lagstiftning om integritet i arbetslivet. Trots flera utredningar har det dock inte blivit någon ny lag.  

–  Jag tycker inte drogtester har blivit en icke-fråga, tvärtom tror jag att det är fler som uppmärksammar integritetsfrågorna som helhet i dag än för något decennium sen. Men vi upplever att integritetsfrågan inte är högaktuell för så många politiker.

Han är förvånad över att Vattenfall testar så brett, alltså även kräver tester av de som söker icke-säkerhetsklassade jobb på företaget.

–  Jag har svårt att tro att det är rimligt att drogtesta alla. Möjligen om man har ett arbete där man av säkerhetsskäl inte ska vara drogpåverkad. Men är det relevant att testa den som jobbar med administration till exempel? Vad är det reella behovet av ett sådant test? Det finns en del frågetecken här.  

Vattenfall bekräftar drogtest

Vattenfall har bekräftat att drogtester görs före all extern nyanställning, alltså inte bara säkerhetsklassad personal, men har inte velat räta ut några frågetecken om drogtester genom att svara på frågor. De hänvisar enbart via mejl till sin policy om en alkohol- och drogfri arbetsplats.

Frågan hur många som riskerar att ratas på felaktiga grunder, för att de använt någon annans hostmedicin när de varit sjuka eller exponerats för droger i länder där de är lagliga, förblir därför obesvarad.

– Om någon kommit ur sitt drogbruk och ska söka jobb kan det ju bli svårt. Det tar minst tre månader innan droger försvinner ur håret och under den tiden kan det bli svårt att få ett arbete om kravet är ett negativt drogtest i hår, säger Fredrik Sparring på Avonova.