Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Kluven syn på ålder prövas

Bussföretaget Keolis och dotterbolaget Tunabergs Taxi har satt en övre åldersgräns för sina bussförare på 70 år. Det innebär åldersdiskriminering, menar DO, som stämt Keolis till Arbetsdomstolen. En prövning som kan bli vägledande.
Gabriella Westberg Publicerad
Mats Andersson/TT
Mats Andersson/TT

Var gränsen går för vad samhället anser vara arbetsför ålder varierar. Man har rätt att jobba till 67 års ålder, enligt Lagen om anställningsskydd, LAS. Det är en tvingande regel och inga undantag görs för några yrkesgrupper.

För den som blir arbetslös efter 65-årsdagen är det dock pensionen som gäller och inte a-kassa. Arbetslöshetsersättning ges bara fram till senast månaden innan du fyller 65. Sjukpenning kan du få så länge du jobbar, men bara i högst 180 dagar om du fyllt 70 år. Sjukersättning däremot får du inte efter att du fyllt 65.

Samtidigt uppmanas vi att jobba längre upp i åldrarna, för att minska trycket på pensionssystemet. Och många måste också fortsätta jobba, för att pensionen helt enkelt är för låg.

2009 infördes den nya diskrimineringsgrunden ålder, men det är ännu ett ganska oprövat fält. Unionen har drivit ett antal ärenden om åldersdiskriminering till rätten. Det har då typiskt gällt arbetssökande som upplevt sig bortsorterade på grund av sin ålder i en rekryteringsprocess och där har man nått förlikning innan saken gått till prövning.

De tre ärenden som nu ska prövas i Arbetsdomstolen, och som alltså kan bli vägledande för hur lagen ska tolkas framöver, gäller tre bussförare som haft tidsbegränsade behovsanställningar för Keolis och dotterbolaget Tunabergs Taxi AB.

När de tre närmade sig sin sjuttionde födelsedag fick de besked från arbetsgivaren att deras behovsanställningar inte skulle förnyas, eftersom företaget har som policy att en anställning som bussförare upphör vid 70 år. Företagen har alltså gått längre än vad LAS kräver med rätten att jobba till 67 års ålder. Ändå är policyn ett uppenbart fall av åldersdiskriminering, menar DO.

Som sina yngre kollegor har de tre årligen genomgått syn-, hörsel- och hälsokontroller, vilket DO menar bör räcka för att avgöra om de är i stånd att köra buss professionellt. Antagligen blir det den frågan som hamnar i fokus i AD, gissar Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

- Hur mycket kan samhället kräva av arbetsgivaren? Kan det vara okej att dra ett streck där många typiskt sett inte klarar kraven, eller måste arbetsgivaren alltid pröva det individuellt? I det här fallet kanske det inte innebär så mycket extra besvär eftersom förarna vad jag förstår ändå testas årligen, säger han.

Prövningen av de tre fallen skulle också kunna få effekter på hur samhället ser på arbetsför ålder i övrigt. Om domstolen anser att Keolis och Tunabergs Taxi AB genom sin policy faktiskt bryter mot diskrimineringslagen, är det då rimligt att samhället i övrigt sätter en gräns för arbetslöshetsersättning och sjukersättning vid 65?

- En framgång för DO skulle kunna tvinga fram en förändring i socialförsäkringssystemet och driva på frågan om att höja gränsen i LAS från 67 till 69 år, säger Martin Wästfelt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras

Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 09:15
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

DO:s rapport: Så diskrimineras arbetssökande

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO