Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Koll på avtal kan ge tusenlappar till sjuka

En civilekonom med tjänstepensionen ITP får motsvarande 79 procent av sin lön om hon eller han är långtidssjukskriven. Utan tjänstepension blir det bara 51 procent. Men det gäller att hålla koll på att arbetsgivaren verkligen sjukanmäler.
Niklas Hallstedt Publicerad 19 november 2014, kl 14:36
Jessica Gow/Scanpix
Beräkningar från Collectum visar att en privatanställd civilekonom med 42 000 kronor i månaden får en ersättning som motsvarar 79 procent av lönen vid en sjukskrivning. Jessica Gow/Scanpix

Hur mycket man får ut när man är långtidssjukskriven varierar kraftigt. Den som har kollektivavtal och därmed tjänstepensionen ITP sitter i vinnarsits. Beräkningar från tjänstepensionsföretaget Collectum visar att en privatanställd civilekonom med 42 000 kronor i månaden får en ersättning som motsvarar 79 procent av lönen vid en sjukskrivning som varar längre än 90 dagar.

Om företaget har ITP vill säga.

I annat fall ser det värre ut. Utan kollektivavtal får civilekonomen klara sig på 51 procent av den tidigare lönen. Det är 12 000 kronor mindre än med ITP - varje månad.

För den som är sjuk gäller det dock att se upp. När man har varit sjuk i 90 dagar är det arbetsgivaren som sjukanmäler till företaget som administrerar din tjänstepension.

- Arbetsgivaren har skyldighet att anmäla. Har man varit sjuk i över tre månader utan att ha fått något meddelande från Alecta, som betalar ut sjukpensionen, ska man kontakta sin arbetsgivare först. Men det går också att ringa Alecta direkt och fråga om arbetsgivaren har sjukanmält, säger Tomas Carlsson, pensionsexpert på Collectum.

Skulle man själv inte upptäcka att arbetsgivaren har missat att sjukanmäla finns det dock inbyggda skyddsnät.

- Eftersom ITP-systemet får uppgifter från Försäkringskassan och indikationer på om någon är sjuk, så ska det upptäckas om arbetsgivaren missat.

Ytterligare ett skyddsnät finns. Den som inte fått ersättning kan få ut den i efterhand, även efter att man tillfrisknat, oavsett hur lång tid som gått. Det krävs dock att man kan visa att man varit sjukskriven, exempelvis via underlag från Försäkringskassan.

- I dag är det sällan att det blir en miss. Vi har bra skyddsnät, däremot kan det komma in gamla fall där arbetsgivaren inte har sjukanmält, säger Tomas Carlsson.

För den som är anställd på ett företag utan kollektivavtal gäller det att kontrollera att det ingår en sjukförsäkring i en eventuell pensionsplan.

 

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.