Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Kollegas bästa julklappstips

Vill du ge julklappar med budskap? Vill du signalera att du hänger med, att du bryr dig eller vill du bara göra något vettigt för de där 75 miljarderna som julhandeln sägs omsätta i år? Då har du tipsen här.
Gabriella Westberg Publicerad 16 december 2015, kl 15:29
Maja Suslin/TT
Skokartongsappellens insamling fick i fjol in mängder med julklappar till organisationer som arbetar med personer och familjer som av någon anledning inte skulle kunna få glädjen av en klapp till jul. Maja Suslin/TT

I år kommer julhandeln att slå nya rekord, enligt HUI Research, och landa på omkring 75 hisnande miljarder kronor. Tillväxten i detaljhandeln förväntas ligga på fem procent under december månad, vilket också skulle vara den högsta tillväxtsiffran sedan innan finanskrisen. Men det är inte julmaten som drar upp tillväxten, det är ”sällanköpshandeln” – julklapparna.

Enligt en undersökning från Nordea planerar svenskarna i genomsnitt att lägga 3 427 kronor på julklappar och barnfamiljerna 3 910 kronor i snitt. Mest julklappar planeras skåningarna köpa, enligt undersökningen, i södra delen av landet ligger snittet 500 kronor över rikssnittet. Man kan få ganska mycket för dryga 3 000 kronor. Men vad ska då köpas?

Vid nyår halveras ROT-avdraget till 25 procent från tidigare 50 procent, vilket gör att många skyndar med att dra igång ombyggnader och renoveringsprojekt innan nyåret. Men när man skapar nya rum behövs också nya möbler. Och möbelhandeln är den som utvecklats starkast under året. Prognosen för julförsäljningen ligger enligt HUI Research på åtta procent, vilket gör möbelhandeln till årets vinnare.

Robotarna har under 2015 intagit både nyhetsmedier och tv-serier. Årets julklapp är också en robotdammsugare, enligt Svensk Handel. Råd & Rön har testat marknadens bästa robotsugare.  Köper du den, eller någon annan elektronikprodukt från en viss elektronikhandel, kan du låta ABB:s flaggskeppsrobot YuMi slå in paketet åt dig.

Men kom igen. Både ROT och Robot är så 2015! Här är några mycket hetare julklappstips:

Kollegas bästa julklappstips 2015: 
Ge bort en knapp eller lite tid. En toalett eller ett julfirande, komplett med familj och Kalle Anka klockan tre. Eller passa på att rädda planeten i jul och ge bort förnybar energi! 

  

Ge bort en knapp.
Med Internet of Things, som varit en av de hetaste tech-trenderna de senaste åren kopplas fler delar av hemmet upp och blir styrbara via elektroniska verktyg. Som att det inte räckte att hålla reda på mobilen, datorn och den smarta tv:n. 

Nu finns den universella knappen för alla dina apparater, årets digitala minimalism. Knappen FLIC är en trådlös, smart knapp som programmeras genom klick och dubbelklick till att sätta på eller stänga av din X-box, välja playlist på Spotify, dimma ljuset i rummet för den romantiska middagen, instagramma, hitta telefonen, ringa mormor, stänga av all ström innan du går hemifrån - eller i princip vad du vill, enligt tillverkaren. Allt i en knapp. Flic finns i fem färger, mäter cirka fem centimeter i diameter och går att fästa på plana ytor.

Tänk på...
Det händer att uppkopplade apparater hackas. Det blev 6,4 miljoner barn och 4,9 miljoner föräldrar nyligen varse när deras personuppgifter läckte från leksaksföretaget Vtech. Leksakerna, visade det sig, kommunicerade genom molnet utan kryptering och samlade dessutom in en överraskande stor mängd data om användarna.

 

Ge bort tid.
Med digitalisering, automatisering, urbanisering, globalisering och alla andra svepande trender som får ditt liv att verka rusa allt fortare seglar ett nytt kapital upp som den verkliga statusmarkören: tid. Men vilken tur, i år kan du slå in tiden och lägga den under granen!

Den schweiziska klockmakaren Slow saluför flera exklusiva modeller armbandsur som, just det, rör sig långsamt. Välj mellan Slow O, Slow Jo eller Slow Mo. Till skillnad från andra klockor visar Slow-uren tiden med en enda visare. Du kan inte se sekunderna ticka iväg på de här klockorna. Den enda visaren tickar en kvart i taget runt ett urverk som rymmer dygnets alla 24 timmar. Det ska ge dig en bättre känsla för hur mycket tid du verkligen har och ”you will get a precise enough indication of the time”, lovar producenten. Mer än så ska du helt enkelt inte behöva bry dig om tiden.

Ett annat sätt att ge tid är att ge lite mer av din egen åt någon som behöver det. Årets svensk 2015 utsågs nyligen av tidningen Fokus, och vinnaren är… volontären. Du som utan ersättning ger av din tid som mentor, läxhjälp, kontaktperson, juridiskt ombud, tolk, fikafixare på transitboenden för nyanlända, du som sorterar jackor och jeans som samlats in till behövande och du som serverar soppa åt hemlösa, du är Årets Svensk. Grattis!

Ge bort ett julfirande, komplett med skinka, dopp i grytan och familj.

I en annons på Blocket, som publicerades en dag efter Lucia, erbjuds ensamstående - med eller utan barn, gammal eller ung - att fira julafton med Berith och hennes familj. ”Sitter du ensam på julafton men vill fira med en familj så tveka inte att höra av dig. Skriv några rader och berätta om dig/er”, står det i annonsen. Familjen som vill ge julfirandet består av en mamma, en pappa, en morfar, två barn och en utbytesstudent. ”Vi äter jullunch, tittar på Kalle Anka, öppnar julklappar, fikar, knäcker nötter, äter julmiddag, lyssnar på julmusik och umgås i soffan.” Gör som Berith, och Karl-Bertil: 

Jag vill försöka sprida lite glädje, till dem som inte äger något varuhus

/Karl Bertil Jonsson, i regi av Per Åhlin, visas kl 19 på SVT. Varje julafton.

 

Ge bort en toalett, ett sim-kort, en matkasse och bidra till en bättre värld!

Via Läkarmissionens hemsida kan du köpa en toalett för 70 kronor för installation i en by i Tchad.

Sprid glädje genom organisationer som Operation Smile, Clowner utan gränser eller Project Playground.

Ge stöd till de som vågar trots totalitära regimer och slåss för mänskliga rättigheter genom till exempel Civil Rights Defenders, Amnesty eller Reportrar utan gränser. Ge människor på flykt tak över huvudet, en madrass att sova på, möjlighet till sjukvård, sim-kort och  extra mobilladdare så att de kan kommunicera med familj och vänner. Många kommuner har information på hemsidan om vad de gör för nyanlända och hur du kan hjälpa till. Flyktingar och de som ännu lever i konfliktområden kan du också hjälpa genom organisationer som UNHCR, Röda korset, Islamic Relief eller Läkare utan gränser

Ge ett sittunderlag, en filt och en termos med något varmt till den som sitter på trottoaren och tigger pengar och sätt in pengar till organisationer som Hoppets Stjärna som hjälper romer i Rumänien, eller Stadsmissionen och Frälsningsarmén som ger tak över huvudet åt dem som kommit hit.  

Genom Giving People kan du ge en god jul till en ensamstående förälder och hens barn. I dag beräknas cirka 232 000 barn leva i fattigdom eller på marginalerna i Sverige. Giving People är en organisation som arbetar med akut hjälp av matkassar, kläder och hygienartiklar. Läs mer om Giving People på sidan 46 i nummer 8 av tidningen Kollega.

Kolla för säkerhets skull upp hjälporganisationen innan du för över pengar, på Svensk insamlingskontroll eller på Frivilligorganisationernas insamlingråd, Frii.se

Ge bort förnybar energi och rädda planeten!

Från den ekonomiska föreningen O2 El kan privatpersoner köpa andelar i vindkraft. På marknaden finns också ”mikrovindkraftverk” för fritidshus och villor som passar bra för den som bor vid kust- eller slättlandskap. För vindkraftverk med en diameter på mindre än två meter krävs inget bygglov.  

Bland annat på Chalmers i Göteborg pågår forskningsprojekt med organiska solceller som ser ut att revolutionera solcellsmarknaden. De organiska cellerna är billigare och flexiblare än kiselsolceller och dessutom genomskinliga vilket gör att de kan monteras på fönster och glasfasader. Till skillnad från kiselsolcellerna kräver de organiska inte heller lika stor energiåtgång i produktionen. De organiska solcellerna prövas just nu som mobilladdare, i labbmiljö, och hinner nog inte bli årets julklapp. Men lika bra att börja ladda för 2020 års julklapp?

På marknaden finns däremot redan i dag en mängd fabrikat av kiselsolceller för allt från julgransbelysningar till värme i stugan. Svensk solenergi heter branschorganisationen där du kan få vägledning och råd. 

Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.