Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Kollektivavtal bristvara på småföretag

Många mindre företag väljer att inte gå med i någon arbetsgivarorganisation och många saknar kollektivavtal. Allra sämst är det i vissa tjänstebranscher där bara runt vart sjätte företag är med. Hos arbetsgivarorganisationen Almega är man inte överraskad.
Niklas Hallstedt Publicerad 17 oktober 2014, kl 14:26
Anders Wiklund/TT
Jonas Milton, vd för arbetsgivarorganisationen Almega. Anders Wiklund/TT

Kollektivavtal kan arbetsgivare skaffa sig på två sätt: genom att gå med i en arbetsgivarorganisation eller teckna hängavtal med facket. Men väldigt många småföretag, företag med upp till 50 anställda, gör varken eller. Det visar en studie gjord av Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.

Vanligast med avtal är det på industrisidan, där 67 procent av företagen hade avtal 2010. Mest sällsynt är det inom tjänstesektorn. Här handlar det om att 38 procent har avtal, omkring 30 procent via medlemskap i en arbetsgivarorganisation.

Bland exempelvis datakonsultföretag, PR-firmor och reklambyråer är intresset för att vara med i en arbetsgivarorganisation ännu lägre, bara 16 procent hade anslutit sig.

Men Jonas Milton, vd för arbetsgivarorganisationen Almega som organiserar 10 700 företag inom tjänstesektorn, anser inte att siffrorna är oroväckande.

- Jag tycker inte det, vänder du på kuttingen ser du att omkring 90 procent av alla anställda omfattas av kollektivavtal.

En anledning till det är att samtliga anställda i offentlig sektor omfattas av kollektivavtal. En annan att en stor del av de anställda i privat sektor finns i storföretagen. I privat sektor omfattas 85 procent av de anställda, enligt den statistik som Anders Kjellberg redovisar.

Men visst finns potentialen för arbetsgivarorganisationerna att växa, medger Jonas Milton, enligt vem Almega jobbar aktivt med detta bland annat gentemot kommunikationsbyråer, medieföretag, IT-företag och vissa konsultbolag.

- Vi jobbar systematiskt med det här, även tillsammans med facken. Men för många nya företag är inte kollektivavtal självklara. Man upplever dem som lite otidsenliga. Dels kan pensionsavtalen upplevas som dyra, dels är det svårt att förklara varför löneavtalet ska ge löneökningar i alla lägen oavsett hur företaget går. Ibland tycker man även att vissa regler kring arbetstider är krångliga.

Jonas Milton anser inte heller att det är besvärande att en hel del företag väljer att teckna hängavtal med facket i stället för att gå med i en arbetsgivarorganisation.

- Hängavtalen är oftast en väg in i det hela, vi upplever att de är ganska enkla att få in senare. Vi har också ett relativt stort antal företag som vi har serviceavtal med och som inte omfattas av kollektivavtalet. Det är framför allt företag i nya branscher. Då tycker vi att det är bättre att ha ett bra samarbete med dem än att de går till advokater på stan. Det har också visat sig vara ett bra sätt att få in dem i systemet.

Avtal

Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD

Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Linnea Andersson Publicerad 31 augusti 2023, kl 11:33
Skylt med texten Folkuniversitetet.
Unionen stämmer Folkuniversitet för vad man menar är ett avtalsbrott. Foto: Linnea Andersson.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.

– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.

Vill inte kommentera

Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.

Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.

Gränsdragning

På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.

Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.

Folkuniversitetet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.

Avtal

Spotify vill inte fortsätta förhandla

David Österberg Publicerad 9 augusti 2023, kl 11:51
Spotify vill inte fortsätta förhandla
Skylt utanför Spotifys huvudkontor i Stockholm.
Spotify vill inte fortsätta förhandla
Avtal

Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal

Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
David Österberg Publicerad 9 augusti 2023, kl 11:51
Skylt utanför Spotifys huvudkontor i Stockholm.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. Nu väljer streamingjätten att lämna dessa. Foto: Anders Wiklund/TT.

I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.

”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.

Möjlighet att strejka

Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”

Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.

– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.

Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.

"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.