Gunilla Bäcklund, central ombudsman på Unionen, tycker att företag som har valt individuella pensioner till sina anställda har gjort ett dyrt val. I värsta fall kan de höga fasta årsavgifterna knapra slut på de insatta pengarna.

- Jag känner till flera arbetsgivare som har betalat in miljoner kronor för unga personer som har varit anställda kort tid och sedan har det visat sig att pensionskapitalet krymper så att det inte blir någon pension alls. Det gör mig lite förtvivlad. Man kan ha flytträtt men avgiften kan vara så hög att en flytt inte heller lönar sig.

Genom kollektivavtalet där flera miljoner människor ingår kan man pressa priserna hos försäkringsbolagen. Det innebär mycket lägre avgifter. Dessutom har kollektivavtalets tjänstepension ITP 2 (gäller personer födda 1978 eller tidigare) en garanti så att man vet vad man får. Yngre som har ITP 1 vet inte exakt vad de får, men det kan aldrig bli noll kronor som det kan med en individuell tjänstepension.

Arbetsgivare som vill behålla sina individuella pensionslösningar och ändå teckna kollektivavtal kan göra det. Nyanställda hamnar då i det nya systemet medan övriga får välja.

Vad kostar det att gå med?

Det kostar ungefär en halv miljon kronor per år för ett företag med fyrtio anställda som tjänar i snitt 20 000 kronor i månaden. För ett företag med tio anställda som tjänar 40 000 kronor i snitt är summan nästan densamma. Högavlönad personal är alltså dyrare och det beror på inbetalningarna till tjänstepensionerna. (Se uträkningar i slutet av artikeln.)

- Men individuella pensionslösningar kan vara ännu dyrare. De kan kosta 10 000 kronor mer per anställd och år om de anställda ska få ut lika hög pension varje månad som den kollektivavtalade.

Förklaringarna till de högre kostnaderna hittar man i avgifterna, provisioner till mäklare, olika livslängdsantaganden för män och kvinnor. Medan kollektivavtalets tjänstepension är könsneutral får kvinnor i andra pensionslösningen en lägre summa varje år än män som haft samma lön och samma premie. Detta för att de antas leva längre.

Det är ingen skillnad på kollektivavtal och hängavtal när det gäller förmåner och villkor för de anställda. Hängavtal betyder att företaget har valt att inte gå med i någon arbetsgivarorganisation, men det är ett dyrare alternativ för arbetsgivaren. Medlemsavgiften till arbetsgivarorganisationen försvinner förstås men i gengäld kostar avgifterna till Trygghetsrådet mer. De är annars rabatterade.

- Vi försöker i första hand få arbetsgivaren att gå med i en arbetsgivarorganisation. De får då tillgång till avtalstolkningar, juridisk rådgivning och får ett smidigt sätt att förhandla om det skulle uppstå någon tvist, säger Gunilla Bäcklund.

Blir det en tvist på ett företag som saknar kollektivavtal finns bara möjligheten att stämma arbetsgivaren i tingsrätten, om man inte har lyckats komma överens lokalt. Det är både dyrt och besvärligt och dessutom blir konflikten offentlig. 

Vad kan arbetsgivaren mer vinna?

- De får den bästa arbetskraften. Om 91 procent av de anställda i Sverige har kollektivavtal med bra villkor, varför ska man då välja att jobba på ett företag som saknar det?

- De får även klara konkurrensfördelar. I motsats till företag som är ute efter snabba cash visar de att de är seriösa och tänker långsiktigt genom att de investerar i de anställda och ser dem som en resurs. Vid olika typer av upphandlingar är det dessutom ofta ett krav att arbetsgivaren har kollektivavtal.

Kostnader för kollektivavtal (texten justerad 8 mars):

• Medlemsavgiften till en arbetsgivarorganisation cirka 0,2 procent (kan skilja mellan förbunden) av tjänstemännens anmälda lönesumma
• TGL (Tjänstegrupplivförsäkring) 50 kronor per månad och anställd
• TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada) 0,01 procent av tjänstemännens anmälda lönesumma
• TRR Trygghetsrådet 0,3 procent av tjänstemännens anmälda lönesumma (0,7 % vid hängavtal).
• ITP-pension 4,5 procent på löner under 7,5 inkomstbasbelopp
• ITP pension 30 procent på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp

Därtill kommer kostnader för sjuklön med 10 procent av lönen om någon blir sjuk längre tid än två veckor och 10 procent av lönen i föräldralön om någon blir föräldraledig. För högavlönade blir kostnaden högre vid föräldraledighet och sjukdom. Om företaget inte tidigare har betalat OB-tillägg eller övertidsersättning tillkommer även dessa kostnader om någon arbetar övertid eller är schemalagd på kvällar och helger.

Fotnot: 7,5 inkomstbasbelopp är i år 32 562 kronor.

Företag med 40 anställda som tjänar i snitt 20 000 kronor i månaden:

Medlemsavgiften           19 200                 

TGL                                24 000

TFA                                    960 

Trygghetsrådet              28 800  

ITP                               432 000

Summa:                       504 960 kronor per år

Företag med 10 anställda som tjänar i snitt 40 000 kronor i månaden:

Medlemsavgiften             9 600                 

TGL                                  6 000

TFA                                    480 

Trygghetsrådet              14 400 

ITP*                             443 603

Summa                        474 083 kronor per år

*) 4,5 procent på lönen upp till 32 562 kronor = 175 835, 30 procent på lönedelar över = 267 768 kronor.

I morgon kan du läsa om Lisa Pettersson, som förlorar 5 000 kronor per månad för att hon valde en alternativ pensionslösning.