Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

”Konsekvenserna gjorde mig rädd”

Jobbkarantän i ett år, utan någon ersättning – och trots att det var arbetsgivaren som avslutade Leylas visstidsanställning. I dag är hon arbetslös.
Ola Rennstam Publicerad 2 juli 2015, kl 11:05

Leyla fick en visstidsanställning som etablerings­lots på ett företag i Västsverige. Arbetsuppgifterna innebar att hjälpa nyanlända invandrare in i det svenska samhället, med allt från att söka arbete till kontakter med myndigheter. För varje deltagare fick företaget ett bidrag från staten. Eftersom Leyla fick jobbet via Arbetsförmedlingen som ett nystartsjobb fick bolaget även bidrag för att man anställt henne.

Leyla trivdes med jobbet. Eftersom hennes viss­tidsanställning skulle upphöra under sommaren började hon planera för att söka arbete på andra lotsföretag, men också för att starta det i egen regi.
Det skulle dock visa sig lättare sagt än gjort. När Leyla anställdes hade hon tvingats skriva under en konkurrensklausul som innebar att hon under ett års tid efter att anställningen avslutats inte fick ägna sig åt ”konkurrerande verksamhet”.

Om hon bröt mot avtalet väntade höga vitesbelopp. Till skillnad mot praxis skulle hon inte heller få någon ersättning under karantänstiden. Trots att det var arbetsgivaren som valde att avsluta anställningen fick hon alltså varken fortsätta att jobba som etablerings­lots eller någon ersättning.

– Jag lade ner planerna på att starta eget, jag vågade inte med tanke på avtalet. Jag vågade inte heller söka jobb på andra lotsföretag. Jag var rädd för konsekvenserna och ville inte få problem, säger hon.

Leylas avtal är ett av många skräckexempel och är, enligt Unionen, så oskäligt att det sannolikt inte skulle ha hållit vid en rättslig prövning.

– Tolv månader i karantän står inte i proportion till företagets skyddsbehov, dessutom skulle Leyla inte kompenseras ekonomiskt under tiden hon är bunden av klausulen, säger Anna Tengstam, ombudsman på Unionen, som har haft hand om Leylas fall.

– En etableringslots har normalt inte arbetsupp­gifter som bör omfattas av konkurrensklausuler. Dessutom handlar det om en tidsbegränsad anställ­ning som arbetsgivaren valde att inte förlänga, Leyla ville ju vara kvar.

Arbetsgivarens skrämseltaktik har fått stora konsekvenser för Leyla. Hon är arbetslös men har haft korta vikariat i andra branscher sedan hon slutade som etableringslots. I sommar, när de tolv månaderna har löpt ut, kommer hon att våga söka arbete som lots.

Avtal

Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD

Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Linnea Andersson Publicerad 31 augusti 2023, kl 11:33
Skylt med texten Folkuniversitetet.
Unionen stämmer Folkuniversitet för vad man menar är ett avtalsbrott. Foto: Linnea Andersson.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.

– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.

Vill inte kommentera

Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.

Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.

Gränsdragning

På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.

Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.

Folkuniversitetet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.