Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Konsten att tala

Knäna skakar, munnen är torr och händerna blöta av svett. Känner du igen dig? Du är långt ifrån ensam. Men lugn, det finns knep för att bli en säkrare talare.
Linnea Andersson Publicerad 1 april 2014, kl 11:19
Maria Obed
Pontus Dahlberg arbetar som ombudsman på Unionen. Men han är också grundare till en toastmasterklubb och har samlat på sig massor av erfarenhet av att tala inför folk. Maria Obed

I en lokal i centrala Karlstad välkomnar människor varandra med engelska hälsningsfraser. Det är Karlstad international toastmasters som träffas här ett par gånger i månaden. Trots att de flesta har svenska som modersmål är det engelska som gäller, till och med under fikarasten.

– Det finns en tanke bakom det, förutom att du blir bättre på engelska. Kan du hålla ett tal på engelska så klarar du det på svenska också, säger Pontus Dahlberg, en av grundarna till toastmasterklubben i Karlstad.

Till vardags arbetar Pontus som ombudsman på Unionen. Förutom klubben vi är på i kväll, dit vem som helst är välkommen, startade han och en kollega en toastmasterklubb för medarbetarna hos sin före detta arbetsgivare Ericsson i mitten på 90-talet. Pontus tänkte att det skulle leda till att de gjorde ett bättre jobb vilket i sin tur skulle göra att det gick bättre för arbetsgivaren. På Ericsson höll man med om att det var bra kompetensutveckling och finansierade allt.

– De tyckte det var jättebra och billigt. För knappt en tusenlapp per person och år får man kontinuerlig kompetensutveckling i engelska, presentations-teknik och ledarskap, säger Pontus.

De höll i gång tills Ericsson lade ner sin verksamhet i Karlstad. Synd, tyckte Pontus och hans kollega och idén till Karlstadklubben föddes.

Kvällen fortsätter med både förberedda och improviserade tal. Alla hjärtans dag närmar sig så i kväll är det kärlekstema. Alla tal är tidsstyrda och timekeepern signalerar med grön, gul eller röd lapp hur talaren ligger till.

Men att hålla sig inom tidsramarna är lättare sagt än gjort, speciellt när man blir nervös, något som Pontus fått lära sig den hårda vägen när han för 15 år sedan ställde upp i uttagningarna till skandinaviska mästerskapen för toastmasters. Han hade inte övat tillräckligt och nervositeten gjorde att han talade för långsamt. Tiden gick ut och han blev diskad.

– Hu vad hemskt det var. Man måste öva tills det sitter i ryggraden, säger Pontus.

I dag behöver Pontus inte vara nervös när det förväntas att han ska ta till orda.  Själv beskriver han sig som en introvert person men det är svårt att tro när man hör hur entusiasmerande han talar. Även om toastmaster för tankarna till bröllop fungerar retoriken som en grundtrygghet som är användbar i alla sammanhang. Som ombudsman förutsätts det att Pontus kan hålla föredrag och fungera som facklig ledare.

– Klubben är ett kanonbra sätt att träna på de bitarna så att jobbet blir enklare och roligare.

Oavsett situation säger Pontus att det bara är att gå till sig själv för att förstå varför man tjänar på att bli en bättre talare.

– Alla har vi lyssnat på en föreläsare som visar over-headbild efter overheadbild och är så tråkig att klockorna stannar och alla minns vi något tal som fått oss att glömma bort tiden eller någon vi velat höra mer av.

Karlstadsklubbens möte börjar lida mot sitt slut och det är dags att utvärdera kvällens tal. Medlemmarna ger varandra feedback på språket, ämnesvalet och hur väl man hållit tiden. På så vis blir det dessutom en träning i att ge och ta kritik.


Toastmasterklubben: Toastmasters startade i USA på 1920-talet. I dag är det världens största ideella utbildningsorganisation.

I Sverige finns det klubbar i flera städer. De flesta är engelskspråkiga men det finns klubbar med både svenska och andra språk.

Lär dig tala

Förstå målgruppen: Du måste veta vem du talar till och vilken nivå du ska lägga dig på. Är du en ovan talare är det extra viktigt. Varför ska just de lyssna på det du säger?

Förstå syftet: Vad ska du prata om och varför? Ska du informera, övertyga eller vill du bara berätta en rolig historia?

Strukturera: Ha en början, fortsättning och ett slut. Inledningen är viktig, försök fånga publikens intresse direkt. Är du en tråkig jävel tappar publiken koncentrationen. Humor kan funka, men skippa plumpa skämt.

Var ödmjuk: Kom inte in med ett von oben-perspektiv och tro att du kan mer i ämnet än åhörarna. Du får omöjligt fram ditt budskap om du läxar upp dem. Särskilt viktigt för chefer som vill få med sig medarbetarna. Till och med det gamla tricket ”jag är ingen talare men…” kan gå hem.

Övning ger färdighet: Precis som att du inte blir någon maratonlöpare efter första rundan, blir du ingen talare utan träning.

Använd metaforer: I stället för nischade begrepp kan allegorier och gamla fabler framkalla känslor. Tricket med bildspråk är att alla kan måla upp sin egen inre bild och förstå vad du talar om.

Kompetensutveckling

Plugga med lön - Michael gick från jobb till skola

Michael Andersson hade inte suttit i skolbänken på över 30 år. Med hjälp av omställningsstudiestödet pluggar han affärsutveckling och är mer studiemotiverad än någonsin.
David Österberg Publicerad 12 februari 2024, kl 06:00
Tidigare Teamchefen Michael Andersson utanför en skola.
Michael Andersson, 56, pluggar affärsutveckling med omställningsstudiestödet: "Fantastiskt att få energikicken och stärka min kompetens". Foto: Helene Linsjö.

Senaste gången Michael Andersson gick på universitetet var han 24 år. Nu är han 56 och har villa, sambo och vuxna barn. I våras var han tjänstledig, först på deltid, sedan på heltid, för att plugga strategi, marknadsföring och affärsutveckling.

– Det var inte så svårt att gå från jobb till studier. Under pandemin jobbade jag mycket på distans, så det var lätt att fortsätta sitta hemma och jobba koncentrerat. Och jag är intresserad av ämnena, så jag var väldigt motiverad och fick energi av studierna.

Från tjänstledig till studier

Michael är team lead inom energikoncernen Uniper. Jobbet – som han beskriver som omväxlande och utmanande – innebär bland annat att förbereda bolagets styrelse inför beslutsärenden. Till sin hjälp har han en handfull kollegor med bred kunskap inom olika områden. Målsättningen med studierna är att ta sig vidare till en ny roll i arbetslivet – antingen hos sin nuvarande arbetsgivare eller hos en ny.

– Jag har haft min nuvarande roll i drygt fyra år, så det skulle vara jättespännande att få jobba i en annan i några år. Kanske kan jag kombinera min nuvarande roll med en halvtidstjänst inom affärsutveckling, säger han.

Stöd för kompetensutveckling

Regelbunden kompetensutveckling är ett av de säkraste sätten att behålla eller stärka sin position på arbetsmarknaden. Det verkar särskilt gälla chefer. I en undersökning från omställningsorganisationen TRR svarade hälften av cheferna att de behöver utveckla sin kompetens för att svara mot framtidens behov. Bland övriga tjänstemän svarade en fjärdedel att de behöver kompetensutveckling.

– Vår undersökning visar att chefer i privat sektor ser att en framtidssäkrad kompetens är helt avgörande för en lyckad verksamhet. Vi genomgår just nu en period med en enorm teknikutveckling och digitalisering inom många branscher, det innebär att rätt förutsättningar för kompetensutveckling kommer bli allt viktigare framöver, säger Johan Lagerhäll, vd för TRR.

Plugga ett år med 80 procent av lönen

Michael Andersson. Foto: Helene Linsjö.

I oktober förra året infördes omställningsstudiestödet. Det innebär, något förenklat, att den som har jobbat minst åtta år och är mellan 27 och 62 år kan plugga upp till ett år på heltid. Bidraget är 80 procent av din tidigare lön upp till 20 572 kronor. I en del kollektivavtal finns dessutom kompletterande bidrag. Det går också att låna pengar. Hur mycket beror bland annat på hur mycket du har tjänat (se faktaruta).

För Michael Andersson betydde det nya omställningsstudiestödet mycket.

– Det är en jätteförmån. Jag har säkert tappat 100 000 kronor i inkomst under studierna, men det är ju ingenting i jämförelse med om jag hade tappat hela min inkomst. Att få den energikicken som jag har fått och att få göra det mot ersättning är fantastiskt. Det stärker förutsättningarna för att jag ska ha intressanta utmaningar hela vägen till pension, säger han.

TRR:s råd till chefer som funderar på att plugga

Erica Sundberg är operativ chef på TRR. Hennes råd till den med studiesug är att dels fundera på vilka erfarenheter och förmågor du har, dels på vad du tidigare har drömt om.

– Börja genom att ställa dig frågan ”var har jag min starkaste motivation och drivkraft?” Fundera sedan på vad du är extra nyfiken på och intresserad av som också kan stärka din framtida ställning, i din nuvarande roll eller i en ny.

För den som vill vässa sitt ledarskap finns mycket att välja bland, enligt Erica Sundberg.

– Det finns ett stort utbud av både kortare och längre ledarskapskurser och program, många som är anpassade för att kombinera med arbete. Ta gärna vara på möjligheten att ta del av rådgivning och vägledning genom din omställningsorganisation för att kartlägga vad som skulle vässa just dig.

Vilka råd ger TRR till chefer som funderar på att plugga?

– Samma råd som till alla, oavsett befattning – ständigt lärande och utveckling blir allt viktigare för att vara relevant i arbetslivet. Vi brukar prata om att både lära för rollen och lära för livet.

– De chefer som vi stöttar som är mellan jobb och söker nytt arbete uppmuntrar vi också att kompetensutveckla sig. Vi vet att det stärker cv:t och med all sannolikhet ökar attraktiviteten hos dem som rekryterar.

Ger rätt till tjänstledighet

Studier med omställningsstudiestöd ger rätt till tjänstledighet. Men som chef kan det ibland kännas obekvämt att kräva ledighet.

– Jag möttes inte av några sura miner. Men situationen var lite speciell eftersom jag koordinerar och driver min grupp och därför är det svårt att ersätta min roll. Jag fick själv fixa min ersättare och läste på halvtid första delen av våren, säger Michael Andersson.

Omställningsstudiestödet handläggs av Centrala studiestödsnämnden, CSN. Där har köerna varit långa och många som har sökt stödet har inte fått besked förrän efter terminsstarten. I höstbudgeten fick myndigheten extra pengar för att korta handläggningstiden.

För Michael Andersson fortsätter studierna under hösten, men nu utan studiestöd och enbart på helgerna.

– Det ger ett viktigt signalvärde att vara tillbaka på jobbet om det kommer en öppning med inriktning på det jag har läst. Därför valde jag att söka kurser som inte inkräktar på jobbet men ändå stärker mina meriter.

Så söker du nya stödet

1. Kolla om du uppfyller villkoren. Du ska till exempel vara mellan 27 och 62 år, ha jobbat minst 8 av de senaste 14 åren och ha skött återbetalningen av tidigare studielån.

2. Kontakta din omställningsorganisation (organisationer som hjälper uppsagda tillbaka till sysselsättning). På så sätt kan du få ett yttrande till CSN om att utbildningen du vill gå stärker din ställning på arbetsmarknaden.

3. Skicka ansökan till CSN. Det finns två ansökningsomgångar per år. En öppnar den 1 april och den andra den 1 oktober. Du kan söka innan du vet om du blir antagen till en utbildning.

Så mycket pengar kan du få

  • Det maximala bidragsbeloppet är 20 572 kronor i månaden.
  • För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre.
  • Du kan, om du vill, komplettera med ett lån. Hur mycket du får låna beror på hur mycket du har tjänat:

Inkomst - maximalt lånebelopp

25 000 kr – 2 908 kr

30 000 kr – 4 484 kr

35 000 kr – 7 392 kr

40 000 kr – 10 300 kr

45 000 kr – 12 556 kr

50 000 kr – 12 556 kr