Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Korta pauser bra för hälsan

Att då och då ta en sväng förbi kaffehörnan eller en kollegas skrivbord är inte bara trevligt. Studier visar att korta pauser från jobbsysslorna till och med är bra för hälsan. Särskilt om du gör något du gillar.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Ta en paus och få bättre hälsa, mer energi och minera värk. Colourbox

I stället för att köra järnet fram till lunch kan det vara en god idé att resa dig från skrivbordet med jämna mellanrum. Kontorsarbetare som tar korta pauser under arbetsdagen har bättre uthållighet och mindre värk och smärtor än andra. Det skriver den amerikanska tidningen Newsmax och hänvisar till amerikansk forskning från Baylor University Hankamer School of Business.

Särskilt uppiggande är det att tillbringa uppehållet med att göra något du tycker om. Prata med en trevlig kollega, läsa sportsidorna eller ta en kort promenad.

Forskarna kunde inte se någon direkt koppling mellan att ta pauser och ökad produktivitet, men däremot finns ett samband mellan pauser och exempelvis större jobbtillfredsställelse och minskad känslomässig utmattning.

Även en annan amerikansk studie vid Baylor University bekräftar vikten av att låta jobbet vila då och då. Ju längre tid som förflöt mellan rasterna desto påtagligare upplevelse av lägre energi och sämre hälsa hos medarbetarna.

De som tog en paus från jobbet redan under morgonen upplevde mindre huvudvärk, mindre ansträngda ögon och mindre ryggont.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.