Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kritiserat förslag mot matchfixning gick igenom

På lördagen den 30 maj röstade idrottsförbunden enhälligt igenom förslaget på nytt regelverk för att motverka matchfixning, vid Riksidrottsförbundets stämma.
Gabriella Westberg Publicerad

Införandet av reglementet innebär bland annat en skärpning av straffsanktioner – med från ett till maximalt tio års avstängning från matchspel  - mot spelare som medverkar till att manipulera tävlingsresultat, eller från böter upp till max tio års avstängning* för den som inte anmäler misstanke om att någon avser att påverka utgången av en match.

Inte minst det senare, anmälningsplikten, har Unionen och Sico, som organiserar hockeyspelare, reagerat starkt emot, då det i praktiken kan innebära att en professionell spelare förhindras att utöva sitt yrke i flera års tid, utan att ens själv ha agerat brottsligt.

Även att det innebär ett separat regelverk, vid sidan av RF:s ordinarie stadgar, har kritiserats.

”Ett starkt vägande skäl med ett separat reglemente är att det gör det tydligare för de aktiva inom idrotten att förstå vad som inte är tillåtet, vilket även underlättar hanteringen av de ärenden där det finns misstankar om matchfixning”, heter det i ett pressmeddelande från stämman.

Riksidrottsförbundet har också tagit fram en webbaserad utbildning som riktar sig till aktiva, domare och ledare, för hur det nya regelverket för att motverka matchfixning är tänkt att användas.  

 

* Från början var straffsatsen den samma oavsett om man själv medverkade till manipulation eller om man underlät att anmäla misstanke om att någon avsåg manipulera tävlingsresultat. Under våren, efter synpunkter kommit in från olika håll korrigerades minimistraffet för anmälningsplikten till böter på omkring 10 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.