Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kritiserat förslag mot matchfixning gick igenom

På lördagen den 30 maj röstade idrottsförbunden enhälligt igenom förslaget på nytt regelverk för att motverka matchfixning, vid Riksidrottsförbundets stämma.
Gabriella Westberg Publicerad

Införandet av reglementet innebär bland annat en skärpning av straffsanktioner – med från ett till maximalt tio års avstängning från matchspel  - mot spelare som medverkar till att manipulera tävlingsresultat, eller från böter upp till max tio års avstängning* för den som inte anmäler misstanke om att någon avser att påverka utgången av en match.

Inte minst det senare, anmälningsplikten, har Unionen och Sico, som organiserar hockeyspelare, reagerat starkt emot, då det i praktiken kan innebära att en professionell spelare förhindras att utöva sitt yrke i flera års tid, utan att ens själv ha agerat brottsligt.

Även att det innebär ett separat regelverk, vid sidan av RF:s ordinarie stadgar, har kritiserats.

”Ett starkt vägande skäl med ett separat reglemente är att det gör det tydligare för de aktiva inom idrotten att förstå vad som inte är tillåtet, vilket även underlättar hanteringen av de ärenden där det finns misstankar om matchfixning”, heter det i ett pressmeddelande från stämman.

Riksidrottsförbundet har också tagit fram en webbaserad utbildning som riktar sig till aktiva, domare och ledare, för hur det nya regelverket för att motverka matchfixning är tänkt att användas.  

 

* Från början var straffsatsen den samma oavsett om man själv medverkade till manipulation eller om man underlät att anmäla misstanke om att någon avsåg manipulera tävlingsresultat. Under våren, efter synpunkter kommit in från olika håll korrigerades minimistraffet för anmälningsplikten till böter på omkring 10 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.