Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnor drabbas av ojämställd arbetsmiljö

I dag är det lätt att missa risker kring arbetsrelaterad ohälsa hos kvinnor. För att råda bot krävs ett jämställdhetsperspektiv i arbetsmiljöarbetet. Det är en av slutsatserna i Arbetsmiljöverkets treåriga projekt Kvinnors arbetsmiljö.
Linnea Andersson Publicerad 4 mars 2015, kl 14:26

Sedan 2011 har Arbetsmiljöverket (AV), på uppdrag av regeringen, arbetat med projektet Kvinnors arbetsmiljö. Arbetet har resulterat i en slutrapport som har lämnats över till regeringen. Målet med projektet har varit att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem.

Att kvinnor drabbas av arbetssjukdomar i högre grad än män beror på flera faktorer. Resultaten från projektet visar bland annat att det beror på den könssegregerade arbetsmarknaden, det vill säga att kvinnor och män har olika yrken där villkoren skiljer sig åt.

Dessutom har kvinnor och män ofta olika arbetsuppgifter, trots att de har samma yrke. Kvinnor arbetar oftare med ensidiga och repetitiva arbetsuppgifter. Men även när kvinnor har samma arbetsuppgifter på samma arbetsplats som män så belastas de olika, eftersom verktyg och arbetsutrustning ofta är anpassade efter män.

Från början fick Arbetsmiljöverket 20,5 miljoner kronor och två år på sig, men med anledning av att sjukskrivningarna ökat de senaste åren, och att fler kvinnor är män är sjukskrivna, förlängdes projektet med ett år varpå AV fick ytterligare 30 miljoner kronor.

Kvinnors arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket har inom ramen för projektet inspekterat 4 100 arbetsplatser och ställt krav på åtgärder.

I samband med Internationella kvinnodagen har projektet inspekterat och fört samtal om genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet med totalt 2 600 arbetsgivare.

Dessutom har forskare från flera lärosäten sammanställt kunskaper om olika arbetsmiljöfaktorer och genus.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.