Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Kvinnor knuffas ut för stup

Att kvinnor som vill göra karriär har svårt att nå de högsta posterna benämns ofta som ”glastaket”. Nu har forskare även upptäckt ”glasstupet” som drabbar kvinnor på chefspositioner. Det skriver Svenska Dagbladet.
Linnea Andersson Publicerad 12 juni 2014, kl 09:56
Colourbox
Colourbox

Stup-fenomenet innebär att kvinnor får chefsjobb i lägen där mycket redan gått åt pipan och det därför är stor risk att misslyckas. Även om glas-begreppen för det mesta används om (bristande) jämställdhet, drabbar såväl glastak som glasstup även människor ur minoritetsgrupper.

Ett aktuellt exempel är GM:s nya chef Mary Barra som fått reda upp kaoset i efterdyningarna av de defekta tändningslås som orsakat 13 dödsfall och som lett till att företaget tvingats massåterkalla bilar.

Enligt en amerikansk professor med det passande namnet Christy Glass finns tydliga bevis på att glasstupet är en realitet inom både idrottsvärlden och bland de så kallade ”Fortune-500-företagen”. Det vill säga USA:s 500 största företag som den amerikanska affärstidskriften Fortune Magazine årligen listar.

- Det är vanligare att coacher ur minoritetsgrupper får leda lag som förlorat och att kvinnor och minoriteter oftare utses till koncernchefer i företag som har det kämpigt, sa Christy Glass i en intervju med radiokanalen NPR, enligt Svenska Dagbladet.

Enligt henne kan det tänkas att även vita män erbjuds de här jobben, men att männen tackar nej med vetskap om att det går fler tåg för dem.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström