Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kvinnor oftare utsatta för härskarteknik på jobbet

Att använda härskarteknik på jobbet är vanligt. Tre av fyra tjänstemän har blivit utsatta någon gång, visar tidningen Kollegas undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad 8 september 2013, kl 11:27
Härskare i dataspel.

Det handlar ofta om subtila saker. Din kollega kanske börjar titta i mobilen när det är din tur att prata på mötet. Eller så får du höra att du varit för kort tid på arbetsplatsen för att veta hur saker och ting fungerar.

De flesta har utsatts för ovanstående eller andra typer av härskarteknik någon gång. Lika ofta är det en kollega som en chef som ligger bakom.

Kvinnor råkar oftare än män ut för det här beteendet, visar undersökningen.

- Det är förmodligen för att det finns en etablerad fördom om män som härskare. Hur det är i verkligheten är en annan sak. Lika många killar som tjejer blir utsatta för mobbning i skolan, det är ingen skillnad i vuxen ålder, säger retorikkonsulten Elaine Eksvärd, författare till boken Härskarteknik - den fula vägen till makt.

De i särklass vanligaste härskarteknikerna är osynliggörandet, exempelvis att någon gäspar eller kollar i mobilen när det är kollegans tur att ta till orda, och undanhållandet av information. Därefter följer förlöjligande, att någon eller personens argument framställs som löjliga och oviktiga, och komplimangmetoden, att man får någon att ta över tråkiga uppgifter genom att tala om hur duktig personen är.

Den sistnämnda metoden är något som kvinnor utsätts för oftare än män. Kvinnor drabbas också betydligt oftare av den så kallade stereotypmetoden, eftersom de är kvinnor får de föra anteckningar och koka kaffe.

Trots att de flesta någon gång utsatts, är det få som säger sig utsätta andra för samma sak. Inte ens en av tio har gjort det medvetet, och bara en något större andel säger sig ha gjort det omedvetet. I det senare fallet är det dock fyra av tio som är osäkra på om de använt sig av härskarteknik.

Tydligt är att männen helst av allt undanhåller information. Kvinnorna är mer inne på att osynliggöra andra.

- Tyvärr är det så att vi har ett nationalsyndrom i Sverige och det är konflikträdsla. I stället för att ta en konflikt så pyr den i atmosfären för att sedan krypa upp i väggarna och bli en del av kulturen på jobbet, säger Elaine Eksvärd.

Fotnot: I undersökningen som gjordes av Novus deltog 958 medlemmar i Unionen.

Undersökningen presenteras även i det kommande numret av tidningen Kollega, som kommer ut till prenumeranter och medlemmar i morgon, måndag.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.