Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lagarbete viktigast på jobbet

Lagarbete och samarbete är de värderingar som tycks gälla på våra arbetsplatser i år, det visar Sverigestudien i en ny kartläggning. Men även något mindre smickrande ord som kostnadsjakt och hierarki finns med på topplistan.
Petra Rendik Publicerad 19 juni 2014, kl 09:58
Jonas Ekströmer/TT
Lagarbete - viktigast på våra arbetsplatser. Och på fotbollsplan. Här Argentinas Lionel Messi och hans lagkamrater i matchen mot Bosnien-Hercegovina i fotbolls-VM, i söndags. Matchen slutade 2-1 till Argentina. Jonas Ekströmer/TT

För sjätte året i rad har Sverigestudien kartlagt svenskarnas värderingar, både de privata och de som råder på jobbet. Bakom studien, som 2 000 personer deltagit i, ligger Preera, Skandia och Volvo.

Och visst finns det några förändringar på årets lista jämfört med förra året, även om de inte är många. Förra årets topp tio när det kommer till värderingar som kännetecknar jobbet, toppades med kostnadsjakt som på årets lista halkat ner på en andra plats. Etta är nu i stället lagarbete. En annan värdering som tagit sig in på listan är samarbete som helt föll bort 2013.

De senaste två åren har vi verkat vara något desorienterade på jobbet, då förvirring har legat på femte plats både 2012 och 2013. Men i år tycks bitarna fallit på plats för flera av oss eftersom förvirring nu halkat nere på en nionde plats.

Vi har också önskningar om värderingar som borde råda på arbetsplatsen. Dit hör till exempel anställdas hälsa och humor/glädje som toppar årets och förra årets lista.

När det kommer till personliga värderingarnas tio-i-topp så kammar familjen hem en hedrande första plats. Tre nya värderingar har också tillkommit, ekonomisk stabilitet, vänskap och omtanke men på bekostnad av självständighet, anpassningsbarhet och rättvisa.

Värderingar som präglar arbetsplatsen 2014

  1. Lagarbete
  2. Kostnadsjakt
  3. Ansvar
  4. Resultatinriktat
  5. Humor/glädje
  6. Hierarki
  7. Engagemang
  8. Samarbete
  9. Förvirring
  10. Kortsiktighet

Du kan läsa hela kartläggningen på www.sverigestudien.se

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.