Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Långa telefonköer till kassan

Ambitionen är att svara inom fem minuter. Men i verkligheten får den som ringer till Försäkringskassan vänta betydligt längre än så, visar en granskning.
Lina Björk Publicerad 15 september 2014, kl 13:17
Colourbox
Colourbox

Många myndigheter har som mål att svara på inkommande samtal inom tre till fem minuter. Men långt ifrån alla uppnår den siffran, visar en rundringning av TT. När telegrambyrån gjorde ett stickprov en vardag under kontorstid tog det betydligt längre tid att komma fram.

Förra året tog det i snitt 15 minuter att komma fram till en handläggare på kassan och drygt hälften av dem som väntade i kö valde att lägga på luren innan samtalet kopplades fram, enligt officiell statistik. När TT gjorde sin provringning tog det 21 minuter innan samtalet kopplades vidare.

Men Försäkringskassan är varken ensam eller sämst av myndigheterna vad gäller tillgänglighet. Skatteverket hade en väntetid på 33 minuter och Polisen, som har ett uttalat mål att besvara 90 procent av alla samtal inom tre minuter, lyckades inte med det. Hälften kom inte fram på utsatt tid och en av fyra valde att lägga på luren.

Den som vill ringa till Centrala studiestödsnämnden och kolla sina lån kommer dock att slippa stå i telefonkö. I snitt tog det 2,3 minuter att nå myndigheten och när TT gjorde sitt stickprov kom man fram på direkten. Samma gällde Transportstyrelsen.

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.