Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Lathund till oppositionens skuggbudgetar

Avveckla Fas 3, satsa på landsbyggdens näringsliv och låt staten ta över ansvaret för den andra sjuklöneveckan. Det är några av förslagen som oppositionen lagt i sina skuggbudgetar. Så påverkar partiernas satsningar dig.
Lina Björk Publicerad 6 maj 2014, kl 15:26

I april presenterade regeringen sina kommande satsningar i vårbudgeten.  I början av förra veckan kom Socialdemokraternas skuggbudget och någon dag senare presenterade även Vänsterpartiet och Miljöpartiet sina prioriterade områden.


Socialdemokraterna vill:

  • Avveckla fas 3.
  • Höja taket i arbetslöshetsförsäkringen och höja ersättningsnivån till 80 procent under hela ersättningsperioden.
  • Höja barnbidraget och studiebidraget med 100 kronor.
  • Höja taket i sjukförsäkringen och ta bort den bortre tidsgränsen.
  • Stärka arbetsmiljöarbetet, 270 miljoner kronor till företagshälsovården.
  • Ha 90-dagars jobbgaranti för unga i samband med ett utbildningskontrakt, som innebär att unga som inte avslutat gymnasiet ska följa en studieplan för att kunna göra det, i kombination med arbete.
  • Nej till sänkning av arbetsgivaravgifter för unga.
  • Satsa två miljarder kronor på ett samverkanprogram för framtidsbranscherna  Life Science och klimat.
  • Att staten tar över ansvaret för den andra sjuklöneveckan, så att fler företag ska kunna expandera och anställa.
  • Satsa 371 miljoner kronor för att utveckla landsbyggden och dess näringsliv.
  • Se till att tågen går i tid- 882 miljoner kronor i underhåll.
  • Skapa en byggbonus för studentlägenheter och mindre bostadsrätter så att studenterna får någonstans att bo.
     


Vänsterpartiet vill:

  • Att barn till arbetslösa och föräldralediga ska ha rätt till 30 timmars förskola i veckan.
  • Höja studiemedlet för studenter.
  • Individanpassa sjukförsäkringen så att man kan få ersättning i fler steg än dagens fyra.
  • Införa ett högriskskydd som innebär att staten övertar kostnaden för sjuklön för långtidssjukskrivna.
  • Höja inkomsttaket för maximal sjukpenning till 29 600 kronor per månad år 2014 och till 33 300 kronor per månad 2016.
  • Ersätta karensdagen med ett karensavdrag.
  • Införa en absolut gräns för hur länge en och samma person kan vara visstidsanställd innan man ges företräde till ett fast jobb.
  • Införa tydliga kriterier för när en anställning får vara tidsbegränsad.
  • Utöka antalet Komvux-platser.
  • Avskaffa systemet med kompletterande aktörer och privata jobbcoacher samt avveckla de garantiprogrammen och Fas 3.
  • Höja taket och golvet i a-kassan och indexera beloppen till löneutvecklingen.
  • Förbättra villkoren för ensamstående föräldrar genom kraftigt höjt underhållsstöd. Dessutom kommunalt barnomsorgsstöd i hemmet för ensamstående då barnen är sjuka.
  • Förbättra kapaciteten av järnvägen för att minska förseningar.
  • Att nuvarande jobbskatteavdrag trappas av från en månadsinkomst på 30 000 kronor. För inkomster som är högre än så görs en avtrappning av jobbskatteavdraget. Om man tjänar mer än 50 000 kronor i månaden får man inget jobbskatteavdrag.
     


Miljöpartiet vill:

  • Investera för 30 000 nya jobb.
  • Att småföretag ska få sänkt arbetsgivaravgift och företag med upp till tio anställda ska få slopat sjuklöneansvar.
  • Bygga 10 000 nya studentbostäder.
  • Införa en ny skatt på höga inkomster.
  • Slopa sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga.
  • Skapa 50 000 nya platser inom utbildning, praktik och nya jobb för unga.
  • Införa ett statligt företagslån för unga, med villkor som liknar CSN:s studielån.
  • Satsa på lokala arbetsförmedlingar med representanter för Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, Försäkringskassan och det lokala näringslivet.
  • Tredela föräldraförsäkringen.
  • Lagstifta om kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser.
  • Höja underhållsstödet för ensamstående föräldrar.
  • Höja taket i a-kassan.
  • Höja fordonsskatten.
Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.