Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lättare att få jobb - men inte för alla

Tudelningen på den svenska arbetsmarknaden växer. En allt större andel av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhör grupper som har särskilt svårt att få jobb, exempelvis lågutbildade. Samtidigt sjunker arbetslösheten bland dem med starkare ställning på arbetsmarknaden.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jessica Gow / TT
Klyftan mellan olika grupper på svensk arbetsmarknad växer. Jessica Gow / TT

Arbetsgivarna tror på framtiden. Det är tydligt i Arbetsförmedlingens nya prognos som bygger på intervjuer med cirka 11 000 privata arbetsgivare och offentlig verksamhet.

Optimismen omfattar i stort sett alla branscher. 144 000 nya jobb spås komma till under 2016 och 2017.

Med den arbetsmarknaden blir det allt enklare att få jobb. Inom vissa sektorer kommer det till och med uppstå brist på utbildad arbetskraft, vilket kommer att hämma expansionen.

Men det finns också en annan sida av myntet. En allt större andel av de arbetssökande tillhör grupper med väldigt lång väg till arbete, nästa år kommer tre av fyra inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhöra de mest utsatta arbetslösa. Dessutom kommer det stora antalet nyanlända göra att antalet inskrivna arbetslösa ökar.

Kombinationen av brist på arbetskraft och arbetssökande som saknar utbildning som gör dem matchningsbara innebär en stor utmaning, påpekar Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Söberg, som menar att det inte är något som AF kan lösa på egen hand. Det krävs också förändringar inom bland annat bostadssektorn och utbildningsväsendet, anser han.

- Vi har inte sett något enskilt förslag som i ett Alexanderhugg skulle lösa hela den här utmaningen, vi tror snarare på en ganska pragmatisk, reformistisk reformagenda där hellre ett antal mindre förslag får verka, säger Mikael Sjöberg.

Enligt prognosen kommer arbetslösheten i år hamna på 6,9 procent för att nästa år sjunka till 6,6 procent. Jobben ökar främst inom privat och offentlig tjänstesektor, men även inom byggsektorn. Många jobb kommer att skapas inom de delar av tjänstesektorn som är beroende av hushållens konsumtion, exempelvis handeln samt hotell och restaurang.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.