Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

3 av 4 chefer sover dåligt

Vår undersökning visar att de flesta chefer lider av sömnbrist – och de anger jobbet som främsta orsak. Störd nattsömn försämrar inte bara prestations- och beslutsförmågan, utan kan även leda till kroniska sjukdomar.
Ola Rennstam Publicerad 2 maj 2017, kl 23:17
Många chefer ser på sömn som ett slöseri med tid, vilket strider mot vad all forskning säger. Trunk Archive

Många framgångsrika chefer uppger att de bara behöver sova tre till fyra timmar per natt. Ett exempel är USA:s president Donald Trump, som sagt att det är ett föredöme att göra så. Enligt sömnforskaren Christian Benedict, vid Uppsala universitet, råder det ett sömnförakt i samhället, inte minst inom näringslivets toppskikt, där sömnbrist ses som tecken på framåtanda.

– Det finns en attityd i många företag att sömn är något för dem som är lata och något man kan ägna sig åt när man blir gammal. Att sömn är slöseri med tid. Det är problematiskt med den typen av förebilder i yrkeslivet, säger han.

Forskning har visat att sömnbrist påverkar förmågor som beslutsfattande, problemlösning, inlärning och prestation. Om det är någon som borde satsa på att få till en god sömn är det just de i ledande ställning, menar Christian Benedict.

– Egentligen är det vansinnigt att chefer har sömnproblem med tanke på deras funktion. Du måste ha förmågan att lösa problem, leda, vara kontrollerad och inte impulsiv. Allt detta är beteenden som påverkas av vår sömn.

Enligt en studie från Karolinska Institutet påverkar sömnbrist dessutom hur omgivningen uppfattar dig.

Sömnbrist kan leda till diabetes och alzheimers

– Den som sover för lite blir inte bara mindre smart och får en sämre prestationsförmåga, den uppfattas också som mindre trovärdig. Hur mycket pengar förlorar inte ett företag om man tappar en kund för att chefen inte verkar trovärdig? säger Christian Benedict.

Men det finns ledare som går emot strömmen. Microsofts vd Satya Nadella, Pat Wadors, personalchef på Linkedin, och Amazons vd Jeff Bezos är tre som inte sticker under stol med att de presterar bäst efter åtta timmars sömn. Och nyligen kom medieentreprenören Arianna Huffington ut med boken Sömnrevolutionen, där hon poängterar sömnens nödvändighet för vår arbetsprestation.

Boken presenterar forskning som visar att bristen på sömn inte bara har kortsiktiga effekter, utan också kan ge permanenta skador och orsaka alzheimers och diabetes.

Enligt Christian Benedict överensstämmer Chef & Karriärs enkät med resultatet i stora internationella studier.

– Man upplever sig trött trots att man har sovit. Rollen som chef innebär mycket ansvar och ett högt prestationstryck. De allra flesta chefer har för mycket att göra, och att det ger sömnsvårigheter är egentligen inte så överraskande. En orsak är kravet att ständigt vara tillgänglig, som gör att man inte kan koppla av.

Men det är inte bara antalet timmar som räknas. För en god kvalitet behöver vi gå igenom sömncyklerna av djupsömn och drömsömn. Båda faserna har centrala funktioner för hjärnan och hälsan. Vaknar man lätt och har svårt att somna om missar man delar av de viktiga faserna.

Talesättet att sova på saken är ingen dum idé för den som står inför ett viktigt beslut, menar Christian Benedict. Under sömnen får hjärnan en nödvändig återställning.

– Minnena stabiliseras under djupsömnen och hjälper dig att pussla ihop olika informationsbitar så att du lättare kan hitta en lösning till ditt problem. Den som bara sover fyra timmar får ingen REM-sömn. Dessutom rensar hjärnan ut information du inte behöver – med otillräcklig sömn får du inte denna viktiga ”systemreset”.

När kroppen sover kan den även ostört fokusera på att bekämpa virus och bakterier.

Undersökningen genomfördes av Novus och omfattade 573 chefsmedlemmar i Unionen.

FORSKARENS 5 BÄSTA TIPS

1. MAXA DAGSLJUSET. Att vara ute när det är ljust gör att nivåerna av sömnhormonet melatonin sjunker och att vi känner oss pigga dagtid. När det blir mörkt ökar melatoninet i kroppen och vi sover bättre.

2. VARVA NER. Facebook och Instagram drar i gång hjärnans belöningssystem, jobbmejlen ökar stresspåslaget. Lägg undan mobilen och datorn före läggdags. Det är svårt att få djupsömn med stresshormon i blodet. Gör i stället sådant du blir lugn av.

3. UNDVIK ALKOHOL. Den kan visserligen hjälpa dig att somna, men leder till att du vaknar tidigare och sover ytligare än vanligt, eftersom den viktiga drömsömnen förkortas. Konsekvensen blir att du inte känner dig utvilad när du vaknar.

4. SOV ENSAM. Går det att förbättra din sovmiljö? En snarkande sambo eller en hund som ligger tvärsöver madrassen är inga bra nattsällskap. Ett tyst, mörkt och svalt sovrum där du inte konkurrerar med någon annan om utrymmet är grunden för en god sömn. Använd inte heller sängen som arbetsplats.

5. BRYT DEN ONDA SOVCIRKELN. Det är lätt att falla in i ovanor. Om du kväll efter kväll ligger och vrider dig i sängen utan att kunna somna behöver du bryta mönstret. Gå upp och läs en bok och lägg dig först när du är riktigt sömnig.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.