Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Sadlade om till klimataktivist

För ett år sedan sa Pontus Bergendahl upp sig som chef inom it-sektorn – för att bli klimataktivist på heltid.
Publicerad 2 juni 2022, kl 13:36
Klimataktivisten Pontus Bergendal håller i en flagga, omgiven av en rosa älg.
Pontus Bergendahl använder civil olydnad för att rädda klimatet. Foto: Emil Malmborg

Vad fick dig att bli ideell aktivist?
– Efter skogsbränderna 2018 läste jag aktuell klimatforskning och följde Greta Thunberg. Insikten om hur allvarligt det är och att jag måste göra mer slog ner som en bomb.

Gjorde du sak av det direkt?
– Vi var några som delade oron och som började stötta Fridays for future. Det gjorde att jag kom i kontakt med den internationella klimatrörelsen Extinction Rebellion.

Berätta mer om organisationen,

– XR:s aktioner bygger på fredlig civil olydnad för att kräva omställning av samhället. Vi bildade ett ingenjörsnätverk, för att komma på hur vi kunde använda vår kompetens för att bidra till lösningar. Vi insåg dock att det redan finns massor av företag som exempelvis tillverkar solceller. Det som behövs är fler klimataktivister. Så jag blev det.

Aktivist i dryga 50-årsåldern?
– Ja, jag var jätterädd, det är jag fortfarande varje gång. Mest för att någon arg bilist ska köra på oss, men även för utskällningar och häkte. Min första stora aktion var i Berlin. Det var jätteläskigt, men gjorde mig än mer övertygad. Jag blev vän med några från Malmö och vi har fortsatt att mobilisera rörelsen här hemma.

Vad sa dina kollegor i teamet?
– Jag var jättenervös för reaktionerna. Jag tänkte att folk skulle tycka att jag var överdriven, men de flesta har varit positiva och förstår.

Inga problem med jobbet? Du gör ändå olagliga saker.
– Faktiskt inte. Men efter ett tag blev jag alltmer uppslukad av klimatrörelsen och började tappa engagemanget på jobbet. Snart blev mitt team lidande.

Kunde du inte gått ner på deltid?
– Det fungerade inte i min roll. Länge gick jag med stor vånda, det kändes svårt att lägga försörjningsansvaret på min fru. Men till slut föreslog hon det själv. Den 8 mars 2021 lämnade jag in mitt passerkort.

Hur kändes det?
– Ensamt först. Men snart började jag bygga en vardag som aktivist. Nu är vi åtta i Skåne som ägnar oss åt detta på heltid. Vi ses varje morgon och jobbar med mobilisering och planering av nya aktioner. Jag har stor användning av min 20-åriga ledarerfarenhet och kunskap om organisation, struktur och av att stötta andra.

Pontus Bergendahl

GÖR: Aktivist i klimatrörelsen Extinction Rebellion. Föreläser om klimatfrågor och är med vid aktioner. Tidigare bötfälld, nu åtalad för två aktioner vid Ängelholms flygplats med risk för fängelsestraff.

ÅLDER: 53 år.

KARRIÄR: Ingenjör, utbildad inom datologi, haft chefsroller bland annat på Axis och Flatfrog.

Text: Tora Villanueva Gran

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.