Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Emely varvar ner i garaget

Emely Vonkavaara Björkman, stationschef på Svensk Bilprovning, kopplar av efter jobbet med att sköta om en mattsvart veteranbil från 1968.
Petra Rendik Publicerad 30 april 2021, kl 07:02
Mikael Wallerstedt
Att ha veteranbil är frihet, glädje och gemenskap, säger Emely Vonkavaara Björkman. Mikael Wallerstedt

Var det kärlek vid första ögonkastet när du såg din Ford Galaxie Cab 68?
– Nej, det var inte min drömbil. Ful som stryk var han, men en cab för bra pengar. Den var lackad i åtta färger och saknade bensintank, vi fick provköra med slang till en dunk. Det fanns alltså att göra.

Ni fick lägga mycket tid på bilen?
– Det blev ett jätteprojekt. Men jag och min dåvarande man var eniga om att vi ville ha ett rullande renoveringsprojekt. Vi köpte bilen i februari 2012, målet var att åka på en bilträff i Västerås fyra månader senare. Vi gick in i garaget sju på morgonen och lämnade tolv timmar senare varje helg. Men det gick, han lämnade garaget, mattsvart i lacken. Nu rullar han varje sommar.

Hur mycket tid och pengar lägger du ner på bilen?
– Runt 50 000 kronor per år. Det finns alltid något att fixa. Nu ska den in för lackering. Förra året bytte jag taket på caben och så är det vanligt underhållsarbete: serva motor, kolla växellåda och annat.


Emely och hennes Ford Galaxie Cab 68. 

För oss som inte fattar – vad är grejen med att ha en veteranbil?
– Frihet, glädje och gemenskap. Det är en kultur, du åker på bilträffar och delar ett gemensamt intresse med tusentals andra. Det är en viss klädstil och mycket gammal rock´n´roll. Det spelar ingen roll om du är 15 och nyss köpt en EPA eller 75 bast och världsmästare på att löda med tenn. Alla är glada att få hänga med varandra.

Varifrån kommer bilintresset?
– Motorer har alltid funnits i mitt liv. Mitt starkaste minne är när jag som åttaåring åker lastbil med pappa, som för övrigt kunde meka med allt. Plötsligt ser jag en konvoj med gamla Cadillacs och Chevrolets – då sa jag till pappa att en sådan där bil ska jag ha en dag.

Flyr du till garaget om du till exempel är stressad av jobbet?
– Så är det. Du kan inte stå och reta upp dig på kollegorna när du till exempel kopplar el, då kan det börja brinna. När jag jobbar med min bil släpper jag allt annat och fokuserar på honom.

Så bilen är en han?
– Ja, kvinnor brukar säga ”han” om sin bil, män ”hon”.

Om det brann – skulle du rädda fotoalbumet eller bilen först?
– Bilen, lätt. Unge, hund och bil. Och sedan gubben så klart.

EMELY VONKAVAARA BJÖRKMAN

ÅLDER: 34 år.

GÖR: Stationschef på Bilprovningen i Rosersberg och Märsta.

BOR: Uppsala.

FAMILJ: Dotter, sambo, hund och hästar.

BILEN: Ford Galaxie 500, 1968 Convertible. Motor: 302. Växellåda: C4 automat. Originalfärg: Winstor White. Efter renovering blir den blåmetallic.

KURIOSA: Emely är den enda registrerade ägaren av just den här bilmodellen i Sverige.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.