Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

LO vill höja taket i arbetslöshetsförsäkringen

Låg ersättning och högre krav kommer inte få fler människor i jobb. Det konstaterar LO och föreslår att taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs till 90 procent av lönen.
- Det finns en hel del som är bra i förslagen. Unionen har länge drivit frågan om högre tak i försäkringen. Det skulle vara bra för våra medlemmar, som sällan får ut 80 procent av sin lön om de skulle bli arbetslösa, säger Carin Hallerström, som är utredare på Unionen
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad 29 augusti 2013, kl 14:00

Om några dagar träder nya regler för arbetssökande med a-kassersättning i kraft. Regeringen har bland annat stramat upp kraven på kontroller och infört fler sanktioner för dem som inte berättar vilka jobb de sökt.

- Som jag har förstått det så kommer det nu att bli fler, men mildare sanktioner om en arbetssökande inte uppfyller det som överenskommits med Arbetsförmedlingen. För att försäkringen ska fungera krävs det någon form av uppföljning. Det återstår att se om uppgiften som nu läggs på individen och på a-kassan är rimlig. Det viktigaste man kan göra som arbetslös är ju att söka arbete - inte att fylla i aktivitetsrapporter.

LO anser att ställa krav på de arbetssökande är ett måste men att kombinera dem med en låg ersättning är en dålig idé. På DN-debatt ger man därför ett antal förslag till förbättringar i försäkringen. Bland annat en takhöjning i tre steg, från och med januari 2014. Idag kan man bara försäkra löner upp till 18 700 kronor. Enligt LO:s förslag ska man inom tre år kunna försäkra löner upp till 34 000 kronor.

- Jag tycker att det är viktigt att en arbetssökande får en chans att avgränsa sig och söka jobb inom sitt kompetensområde under den första tiden av arbetslöshet. LOs förslag verkar snarare sikta in sig på löneläge, det tycker inte jag är rätt väg att gå, säger Carin Hallerström.

Ett problem är dock att långt ifrån alla anställda har en tillsvidareanställning. Det gör att arbetslöshetsförsäkringen också måste hantera andra situationer, så som övergång från studier till arbete, tillfälliga anställningar och deltidsarbete. LO anser därför att kvalifikationsvillkoren i försäkringen bör sänkas från dagens tröskel till 40 timmars arbete per månad.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.