Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Lokal besvikelse över utebliven löneökning

Bra lönenivå men synd att årets lönehöjning försvann. Kollega har pratat med fackklubbarna på Scania och Tallink Silja som har förståelse för att årets avtalsförhandlingar var ovanligt tuffa, men som ändå är besvikna över att det inte blev någon retroaktiv lön.
David Österberg Publicerad
Anders Wiklund /TT
Unionenklubben på Scania i Södertälje tror att många blir besvikna över att det inte blir något retroaktivt lönepåslag. Anders Wiklund /TT

I söndags presenterade fack och arbetsgivare det nya Industriavtalet. Avtalet, som sätter riktmärket för resten av arbetsmarknaden, ger en årlig löneökning på ungefär 2,2 procent fram till den sista mars 2023.

Läs mer: Så höga blir löneökningarna

Det blir däremot ingen retroaktiv ersättning från den 1 april i år. Det innebär att de flesta blir helt utan löneökning för sju av årets månader. Facken lyckades inte heller få till någon ekonomisk utfyllnad vid vab.

Kollega har pratat med klubbarnaScania och Tallink Silja – två företag som drabbats olika hårt av krisen. Båda är i stort sett nöjda med avtalet.

– Man kan alltid ha synpunkter på vad en förhandling slutar i, men i år har de inte haft någon lätt uppgift. Avtalet ska passa så många och därför tycker jag att det är imponerande att de har landat där de har gjort. Jag kan inte klaga på slutresultatet, säger Mari Carlquist, ordförande för Unionenklubben på Scania.

Hon tycker dock inte att ökningen är tillräcklig för medlemmarna på Scania.

– Jag jobbar jag på ett företag som det går bra för och därför tycker jag att det finns utrymme för lite större löneökningar här. Men det är något vi får jobba för lokalt. Tidigare år har det dock varit svårt att få till högre ökningar än det centrala avtalet, men det betyder ju inte att vi inte ska försöka.

Att avtalet inte innehöll retroaktiva löneökningar är något som kommer att leda till besvikelse, tror Mari Carlquist.

– Jag tror att många kommer att bli väldigt besvikna över att det inte blev någon retroaktivitet. Vi får se om det går att göra något lokalt för det är tydligt att medlemmarna förväntar sig retroaktiv ersättning.

Jesper Sandström är klubbordförande på Tallink Silja. Företaget har drabbats hårt i coronakrisen och Jesper Sandström tycker att de nya lönenivåerna signalerar hopp.

Läs mer: Facket på Tallink Silja hoppas på besked om avtal

– Det var glädjande att förhandlingen mynnade ut i ett avtal som kan ge framtidshopp. Jag tycker att lönenivåerna är rimliga, det hade kunnat vara betydligt värre. Jag är glad att de kom så långt som de gjorde med tanke på läget.

Men även han är besviken över att den retroaktiva löneförhöjningen frös inne.

– Det är jättesynd. Många duktiga personer i krisbranscher hade kanske valt att stanna ett tag till med en retroaktiv ersättning som hade ökat tryggheten. Dessutom är det alltid tråkigt att inte få löneförhöjning, alla vill ju ha högre lön. Samtidigt kan jag gott förstå att det var tuffa förhandlingar och att utebliven retroaktivitet var ett pris man var tvungen att betala.

Jesper Sandström hade också hoppats på att arbetsgivarna skulle gå med på vab-utfyllnad.

– Men jag hoppas att frågan kommer tillbaka i framtiden. Den här gången mäktade nog förhandlarna inte med den.

Läs mer: Nytt avtal slopar krav på läkarintyg vid arbetssjukdom

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.