Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Lurad slipper ta smällen

Per-Erik Sandbergs arbetsgivare struntade i att betala in hans pensionspremie. Garantin i kollektivavtalet blev räddningen. Tack vare den missar han inget.
- Pengarna kommer att göra stor skillnad för min pension.
Ola Rennstam Publicerad 16 januari 2014, kl 13:43
Hans-Peter Bloom
Per-Erik Sandbergs arbetsgivare hade struntat i att betala in till hans tjänstepension. Hans-Peter Bloom

I över tjugo år har Per-Erik Sandberg från Bromölla kuskat land och rike runt i sin bil. Otaliga hotellnätter och tusentals timmar bakom ratten har vägts upp av säljyrkets frihet och bra inkomster, åtminstone under goda år.

Per-Erik Sandberg var därför övertygad om att han skulle få en ganska hygglig pension den dag han slutade arbeta. Men det skulle visa sig att hans pension inte var så tryggad trots allt.

För tre år sedan började Per-Erik Sandberg arbeta på ett danskt företag som säljare inriktad mot industrin. Eftersom hans tidigare arbetsgivare hade betalat in till hans tjänstepension ville Per-Erik få till någon form av pensionslösning även på sin nya arbetsplats.

- Redan från början kom vi överens om att de skulle betala in, vilket också stod i mitt anställningskontrakt, men de kom aldrig till skott, berättar han.

Det spelar ingen roll, för du ska ändå sluta.

Per-Erik Sandberg gav sig inte utan låg på sin arbetsgivare om pensionen vid flera tillfällen och varje gång lovade ledningen att de snart skulle ta tag i saken. Förra hösten började företaget till slut se över pensionslösningen för sin personal.

- Vi fick hem papper om ITP och fick även ett förslag. Men när företaget upptäckte hur dyrt det skulle bli, kostnaden för mig var lika hög som för mina två kollegor tillsammans, drog de öronen åt sig. Efter att ha avvaktat ett tag tog jag upp frågan igen, men min chef låtsades som han inte visste vad jag pratade om och till slut sa han att "det spelar ingen roll för du ska ändå sluta". Under alla mina år i arbetslivet har jag aldrig upplevt något liknande, jag vill ändå inte vara kvar när de beter sig på det viset, säger Per-Erik Sandberg.

Orsaken till uppsägningen var arbetsbrist enligt företaget men Per-Erik är säker på att det handlade om att man ville få bort honom som hade högst lön.

Med hjälp av Unionens kontor i Karlshamn kunde man konstatera att företaget omfattades av kollektivavtal, vilket innebar att företaget är skyldigt att betala in till de anställdas tjänstepension. Men bolaget hade alltså inte gjort en enda inbetalning för Per-Erik och hans kollegor.

- Jag visste att vi hade blivit lovade tjänstepension men hade ingen aning om att företaget var skyldigt att betala men medvetet struntat i det. De bar sig riktigt fult åt, säger han.

Genom Unionen anmäldes de uteblivna pensionerna till Collectum, som administrerar tjänstepensionen, och i somras kom glädjebeskedet. Garantin i avtalet trädde in. TGL-nämnden, som behandlar fall där arbetsgivare inte betalat in till pensionen, beslutade att Per-Eriks uteblivna premier, lite drygt 55 000 kronor, ska betalas in. En summa som nu kommer att krävas av det danska företaget.

Utan kollektivavtal hade det varit svårt att få några pengar alls, då hade Per-Erik varit tvungen att driva ett civilmål mot sin före detta arbetsgivare.

- Pengarna kommer att göra en stor skillnad för min pension. Unionen har verkligen hjälpt mig i det här ärendet, fackavgiften känns som en struntsumma i sammanhanget, säger han.

Senare i höst fyller Per Erik Sandberg 60 år och han har precis fått nytt jobb som säljare, även denna gång inom verkstadsindustrin.

- Kanske, säger han, arbetar jag tills jag är 67, så att jag kan gå i pension samtidigt som frugan. Men man vet aldrig vad som kan hända på vägen.

Generellt råder det en otrolig dålig kunskap om tjänstepensionen, folk måste hela tiden pumpas med information.

Jonas Olsson, ansvarig för försäkringsinformation på Unionen och ledamot av TGL-nämnden, tror att mörkertalet är stort. Väldigt många svenskar är ovetande om att deras arbetsgivare slarvat med inbetalningarna.

- Det vanligaste är att felaktigheterna uppdagas först när man går i pension eller byter arbetsgivare. Det ligger i sakens natur att man börjar intressera sig för de här frågorna när pensionen närmar sig och då kan konstatera att det inte blev så mycket som man hade förväntat sig. Generellt råder det en otrolig dålig kunskap om tjänstepensionen, folk måste hela tiden pumpas med information, säger han.

Förra året betalades cirka 10 miljoner kronor ut genom ITP-garantin. Trafikskolor, studieförbund, turistnäringen och ideella föreningar är överrepresenterade i statistiken över arbetsgivare som slarvar. Inte sällan beror det på att arbetsgivaransvaret varit oklart.

Jonas Olsson uppskattar att endast en mindre del av de fall där arbetsgivaren missat att betala in tjänstepension hamnar i TGL-nämnden. Majoriteten löser sig på vägen genom att arbetsgivaren betalar det de ska.

- Jag tror att det i första hand handlar om okunskap hos arbetsgivarna, det är väldigt få som tycks ha ont uppsåt, säger han.

Vad kan Unionen göra för att färre ska drabbas?

- Vi bör säkerställa våra rutiner när vi tecknar avtal så att vi inte ger arbetsgivaren några falska förespeglingar och de förstår att det kommer att kosta. Det andra är vi hela tiden informerar våra medlemmar och inte bara talar om värdet med kollektivavtal rent generellt utan även talar om hur man rent konkret kan ta reda på att det finns ett värde överhuvudtaget, säger Jonas Olsson.

Publicerades i tidningen Kollega #7 2012.

Tjänstepension

Om du är anställd på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal får du automatiskt tjänstepension, ITP. Din anställning ger dig dessutom kompletterande försäkringar som utfaller vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och dödsfall.

Du har rätt till tjänstepension och försäkringar även om din arbetsgivare slarvat med inbetalningarna för din räkning. Vid föräldraledighet och sjukskrivning fortsätter inbetalningarna till din tjänstepension precis som tidigare.

Om du är anställd på en arbetsplats som INTE omfattas av kollektivavtal finns det en mängd frågor du själv måste sätta dig in i och få reglerat i ett anställningsavtal. Som anställd bör du ta reda på hur stor pensionsinbetalning du får av din arbetsgivare och var pengarna placeras.

Vad händer med inbetalningarna om du blir sjukskriven eller föräldraledig? Det finns risk för att inbetalningarna upphör, vilket senare i livet kan kosta dig mycket i form av lägre pension.

Om det inte finns kollektivavtal finns det heller ingen försäkring som skyddar om din arbetsgivare av någon anledning skulle ha missat att betala in premierna för din räkning.

Det finns två olika tjänstepensioner för privatanställda tjänstemän. En premiebaserad tjänstepension, ITP 1, där premiernas placering avgör pensionens storlek, och en i huvudsak förmånsbestämd, ITP 2, som ger en garanterad procentssats av slutlönen. Huvudregeln är att de som är födda före 1979 omfattas av ITP 2.

Pension

Avtalat tar över Collectums roll - kolla tjänstepension på ny sajt

Snart kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat. På sajten finns också information om vilka kollektivavtalade försäkringar du har rätt till.
– Vi vet att det finns pengar många inte får del av, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.
Elisabeth Brising Publicerad 11 januari 2024, kl 13:36
Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund
11 mars kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat.se i stället för på Collectum.se. På bild syns Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund

Just nu är det många som diskuterar kollektivavtal i Sverige med anledning av Teslastrejk och den tidigare Klarnakonflikten. Men långt ifrån alla svenskar vet vad ett kollektivavtal är, om de har något på sin arbetsplats och vad det i så fall ingår för förmåner och skydd i det. 

– Vi vet att det finns pengar många inte får del av. Man kanske ramlar på vägen till jobbet och kan få pengar för det via försäkringar som finns i kollektivavtalet. Nu vill vi öka kunskapen om det här skyddet, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.

Ny sajt för pensionsval

Ett sätt från näringsliv och fack i privat sektor att tillsammans lösa bristen på enhetlig information om olika kollektivavtalade förmåner är bildandet av Avtalat och deras sajt som nu får en utökad funktion. 

På Avtalat.se ska privata tjänstemän från 11 mars kunna logga in för att göra ändringar i sin tjänstepension, ITP 1 och 2, i stället för som idag ändra den på Collectum.se. 

Redan i dag går det att logga in på Avtalat.se med bank-id och få digital rådgivning kring sin tjänstepension beroende på ens familjesituation - om man är gift, har barn eller lever ensam till exempel.

Användare på Avtalat.se ska också kunna få aktuell information om sitt avtalade försäkringsskydd vid arbetslöshet, föräldraledighet, arbetsskada, sjukdom eller dödsfall. 

Varför gör ni den här förändringen från Collectum till Avtalat?

– Många tycker pension och försäkring i sig är svårt. Är det sedan svårt att veta var man ska vända sig för att få information om det blir det ännu mer komplicerat. Det här är ett första steg i att samla alla tjänster om kollektivavtalad pension och försäkring på ett ställe. I dag är det utspritt, säger Niklas Hjert, vd för Avtalat. 

Föräldralön och omställningsstöd

Han ger några exempel: kollektivavtalen innehåller stöd till omställning vid eventuell arbetslöshet och ofta en kompletterande ersättning vid föräldraledighet som täcker upp för mer lönebortfall än vad Försäkringskassan betalar. 

Det här är Avtalat

Avtalat och deras sajt ägs gemensamt av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, där Unionen ingår. Avtalat skapades för att sprida kunskap och ge råd till alla som jobbar på en arbetsplats i privat sektor med kollektivavtalade tjänstepensioner och försäkringar. 

Pension

Riskabelt att jobba och samtidigt ta ut pension

Sugen på att fortsätta jobba men samtidig ta ut din allmänna pension och placera den på börsen? Se upp! Det kan få oväntade negativa följder, varnar Pensionsmyndigheten.
Anita Täpp Publicerad 30 november 2022, kl 06:00
Man i senare delen av karriären sitter bredvid yngre man framför datorn.
Att fortsätta jobba och samtidigt ta ut sin allmänna pension, och investera den i aktier, kan innebära ekonomiska risker. Foto: Shutterstock

I slutet av arbetslivet kan finansiella rådgivare föreslå att du tar ut av din statliga allmänna pension och i stället placerar månadsutbetalningarna i exempelvis en kapitalförsäkring. Något som nu är möjligt från 62-års ålder, och från årsskiftet 63 år.

Ett argument kan vara att pengarna då kan växa mer än de annars skulle ha gjort. Ett annat är att din familj kan få de pengar som har hunnits betala in till kapitalförsäkringen om du dör.

Har du tur har kapitalförsäkringen, trots de vanligtvis höga avgifterna för det sparandet, en god värdeutveckling.

Och eftersom pengarna från en kapitalförsäkring normalt betalas ut i fem eller tio år kan det här vara en bra lösning för den som exempelvis vill ha råd att resa mycket under de första åren som pensionär.

Är en chansning 

För den som har en sjukdom och vet att den inte kommer att leva så länge till kan också ett tidigt uttag av den allmänna pensionen vara en bra lösning.

– Men då finns också andra lösningar än att placera pengarna i en ofta dyr kapitalförsäkring, säger Monika Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Det du behöver vara medveten om är att det är en chansning. Och det är inte alltid rådgivarna, som ofta får provision om du gör det här valet, tydligt berättar om nackdelarna.

En risk är att värdeutvecklingen på ditt sparkapital blir sämre än om du hade låtit pengarna vara kvar i det allmänna pensionssystemet.

Negativa skatteeffekter

Du bör också vara medveten om att det här upplägget har flera skatteeffekter som kan vara negativt.

En sådan möjlig effekt är att den månatliga utbetalningen av pensionen, (som exempelvis placeras i en kapitalförsäkring) tillsammans med din arbetsinkomst, kan göra att totalsumman hamnar över taket för den statliga inkomstskatten. Det betyder att du behöver skatta bort mycket mer av din allmänna pension än du hade behövt göra om du hade väntat med att ta ut den.

Du betalar dessutom mer i skatt på pension som tas ut före januari det år du ska fylla 67.

Hur mycket pengar du får in de här första fem eller tio åren påverkar exempelvis också dina möjligheter att få bostadstillägg.

En annan sak man bör vara medveten om är att i och med att man nallat av sin allmänna pension flera år i förväg, kommer m an att få en lägre månadsutbetalning under resten av livet än vad man annars skulle ha fått.

Viktigt göra ett medvetet val

Efter de första åren, när sparkapitalet i kapitalförsäkringen har betalats ut, kan man alltså få det mycket magrare än man hade förväntat sig, vilket också samtal till Pensionsmyndigheten har vittnat om.

– Vi får tyvärr samtal från personer som inte ens har förstått att deras allmänna pension har börjat betalats ut och gått till en kapitalförsäkring. De kan exempelvis kontakta oss vid 65 års ålder när de vill börja ta ut sin pension och får då veta att den redan har betalats ut och placerats i flera år. De har skrivit på något utan att förstå vad det innebär och inte heller upptäckt att de fått pengar från pensionsmyndigheten på sitt konto, pengar som sedan direkt har dragits till kapitalförsäkringen, säger Monica Zettervall.

Hon berättar att en del också har blivit chockade då de insett hur lite pension de kommer få efter de första fem eller tio åren.

 Det är alltså viktigt att man gör medvetna val när det gäller det här, säger Monica Zettervall.

Innan du skriver på . . .

. . . bör du få rådgivarens svar på följande frågor: 

  • Hur påverkas din pension på lång sikt, exempelvis vid 70 och 75 års ålder, när de placerade pengarna ha tagit slut?
  • Hur stor blir kostnaden för samtliga avgifter, som kapital-, års- och fondavgifter, för att förvalta pengarna?  
  • Hur kommer din framtida pension att påverkas vid en negativ utveckling på börsen?
  • Har du rätt att avbryta sparandet om du exempelvis vill göra det om ett år och kommer det i så fall att kosta dig något?