Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många missnöjda med rehabprocess

Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivning bland tjänstemän. Trots det har arbetsgivare fortfarande en viss beröringsskräck för just psykiska diagnoser. Det menar Mikael Dubois, utredare på TCO.
Linnea Andersson Publicerad 25 oktober 2016, kl 15:47
Man sitter med nedböjt huvud i samtal med kvinna som antecknar.
Över 20 procent av sjukskrivna tjänstemän är inte alls nöjda med hur deras arbetsgivare har skött rehabiliteringen. Foto: Colourbox

Inom såväl privat som offentlig sektor är psykiska diagnoser det som toppar tjänstemäns sjukskrivningar. För många tjänstemän tycks sjukskrivningsprocessen fungera väl medan en annan, relativt stor, grupp tycker precis tvärtom. Över 20 procent håller inte alls med om påståendet att deras arbetsgivare gjort det som ”rimligt kan förväntas” av dem vad gäller rehabilitering. Det visar en ny TCO-rapport, där man undersökt hur tjänstemän uppfattar sin sjukskrivningsprocess.

Undersökningen visar att det finns ett tydligt samband mellan en ökad sjukfrånvaro och så kallat anspänt arbete, det vill säga höga krav på arbetsprestation och engagemang kombinerat med låg kontroll över arbetsmängd och utförande.  

– Fler och fler har en väldigt hög arbetsbelastning under lång tid då det bara blir mer och mer att göra. Man förlorar kontrollen och hinner inte strukturera sitt arbete vilket leder till stress och press och i förlängningen till psykisk ohälsa, säger Mikael Dubois, utredare på TCO och författare till rapporten.

Han menar att kraven och arbetsbördan har ökat bland anställda sedan krisen 2008, då många arbetsgivare drog ner och sedan inte har fyllt upp med ny arbetskraft till samma nivå.

– Samtidigt finns en strävan hos arbetsgivarna att ha en ökad flexibilitet med färre anställda som gör mer och fler som är visstidsanställda, säger han och framhåller att visstidsanställda oftare är missnöjda med processen kring sina sjukskrivningar.

Trots att sambandet mellan arbetssituationen och psykisk ohälsa blivit allt mer klarlagt menar Mikael Dubois att arbetet med den psykosociala arbetsmiljön lyser med sin frånvaro på många arbetsplatser.

– Det är svårt för arbetsgivare att vidta åtgärder och det finns fortfarande en viss beröringsskräck vad gäller psykisk ohälsa.

Han hoppas att den nya föreskriften om psykosocial arbetsmiljö ska leda till en förbättring. TCO har tillsammans med medlemsförbunden tagit fram en vägledning för arbetsmiljöföreskriften.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.