Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många pratar jobb i sociala medier

Händer det att du nämner jobbet på sociala medier? Om svaret är ja är du inte ensam, visar en kommande avhandling från Stockholms universitet.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2015, kl 10:55
Colourbox
Colourbox

På Facebook, Twitter och LinkedIn håller vi vänner och bekanta uppdaterade om vårt privatliv, men det är snart lika vanligt att vi delar med oss information kopplat till vårt arbete, visar ny forskning från Stockholms universitet. Vi delar exempelvis gärna arbetsgivares inlägg om aktiviteter och kampanjer, liksom forskning och artiklar som på något sätt rör vårt jobb.

Rapporten fokuserar främst på idédrivna organisationer, en sektor där de anställda kan antas dela värderingar med sin arbetsgivare. Resultatet visar att statusar om jobbet är väldigt vanligt inom sektorn, men beteendet finns även på andra arbetsplatser. Entreprenören är exempelvis en aktör som är benägen att använda sitt sociala nätverk för att stärka det egna företagets mål.

Vad är det då som gör att vi delar med oss av vår arbetsgivares synpunkter och värderingar? Enligt avhandlingen är de mest pådrivande faktorerna arbetsgivare som direkt eller indirekt uppmanar anställda att dela information på sociala medier, och ett outtalat grupptryck från engagerade kollegor som är aktiva online.

För arbetsgivarens del är det nästan alltid positivt att anställda sprider information i sina personliga nätverk. Det skapar trovärdighet och bidrar till varumärkesbyggande. Och andra sidan sker mycket av interaktionen på sociala medier utanför arbetstid, vilket suddar ut gränsen för vad som är arbete och vad som är fritid. Det breddar också synen på vad som ingår i arbetet och vad som är personligt engagemang. 

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.