Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Marit Paulsen enda kända EU-parlamentarikern

I dag har även Junilistan lanserat sin lista på kandidater till EU-valet i maj. Den första opinionsmätningen presenterades också i veckan. Men var tredje svensk känner fortfarande inte till EU-valet och tre av fyra har inte en aning om vilka de nuvarande parlamentarikerna är.
Gabriella Westberg Publicerad 14 februari 2014, kl 15:27
TT
EU-parlamentet TT

Den EU-parlamentariker de flesta känner till är Marit Paulsen, som än en gång toppar Folkpartiets kandidatlista. Sju procent av de tillfrågade i en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Europaportalen kände till henne.

Men tre fjärdedelar av svenskarna kan inte nämna en enda svensk EU-parlamentariker, visar undersökningen. Många som gissade namngav fel personer, som EU-kommissionären Cecilia Malmström, förre EU-kommissionären Margot Wallström och EU-minister Birgitta Ohlsson.

Sverige har generellt en hög röstvilja, när det gäller riksdagsval. När det kommer till EU är intresset klart svalare. Vid det förra EU-valet för fem år sedan var det bara 45,5 procent av svenskarna som alls iddes ta sig till valurnorna, och det var ändå en ökning från det föregående valet på 37,8 procent. För årets val har regeringen uttalat som mål att minst 50 procent ska rösta. Enligt Sifo ser resultatet för närvarande inte ut att hamna över 40 procent, medan Novus undersökning visar på ett ökat valdeltagande, med 55 procent. Skulle Novus siffror peka rätt innebär det att Sverige går emot trenden i EU.

– Vi har ju sett att i hela EU har det varit ett sjunkande valdeltagande ända sedan vi började ha direkta val till Europaparlamentet 1979, säger statsvetaren Linda Berg, föreståndare för Centrum för Europaforskning, till Ekot.

Röstviljan ser också olika ut mellan partierna. Var tredje sverigedemokrat säger till exempel att de bestämt sig för att inte rösta i EU-valet, medan bara var tionde folkpartist, vänsterpartist och kristdemokrat har samma avoga inställning. Även många centerpartister och vänsterpartister svarar att de ”antagligen inte” kommer att rösta i valet.

Tjänstemän visar generellt ett större intresse för EU-valet än arbetare och fler män än kvinnor säger sig känna till valet. Men det är siffror från innan partierna dragit igång sina EU-valskampanjer.

Sverige har 20 mandat i EU-parlamentet. Den senaste femårsperioden har Socialdemokraterna suttit på sex av mandaten, Moderaterna fyra, Folkpartiet tre, Miljöpartiet två, Piratpartiet två, Centern, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna ett mandat vardera.

Enligt den opinionsundersökning som Novus genomförde på uppdrag av Ekot tidigare i veckan skulle 2009 års EU-valsraket Piratpartiet mista sina två mandat, med 1,3 procent av rösterna – att jämföra med sju procent i förra valet. Även Kristdemokraterna skulle bli utan representation i EU-parlamentet.

Junilistan, som överraskade med att ta tre mandat i förrförra EU-valet, 2004, men som inte suttit i parlamentet den senaste perioden, satsar på en comeback i år med en tvärpolitisk, EU-kritisk lista på nio kandidater som presenteras den 17 februari.

I år kandiderar Junilistan med en socialdemokrat (Jörgen Appelgren) på första plats, en folkpartist (Camilla Lindberg) på andra och tidigare Timbro-medarbetaren Philip Lerulf på tredje plats.

Ett parti som hoppas på att bli årets raket, men som inte fått plats i parlamentet tidigare, är Feministiskt initiativ som toppar sin EU-lista med den romska människorättsaktivisten Soraya Post. I ett Europa där extremhögern och främlingsfientligheten breder ut sig och romer fått en extra utsatt situation innebär det en tydlig profilering.

Sverigedemokraterna skulle, trots den utbredda oviljan att delta i EU-valet, lyckas få ett mandat, enligt Novus. Socialdemokraterna skulle enligt undersökningen fortsätta som största parti i EU-valet med 27 procent – vilket ändå är långt under vad partiet får i undersökningarna inför riksdagsvalet.

- Vår stora utmaning är att det är en väldigt stor andel av dem som väljer att gå och rösta i riksdagsvalet och väljer att rösta på oss, inte riktigt ser vad deras röst gör för skillnad i EU-valet, säger partisekreterare Carin Jämtin till Ekot.

EU-valet 2014

Partiernas topp fem kandidater inför EU-valet:


Socialdemokraterna:

  1. Marita Ulvskog
  2. Olle Ludvigsson
  3. Jytte Guteland
  4. Jens Nilsson
  5. Anna Hedh


Moderaterna:

  1. Gunnar Hökmark
  2. Christofer Fjellner
  3. Anna Maria Corazza Bildt
  4. Carl-Oskar Bohlin
  5. Cecilie Tenfjord-Toftby


Folkpartiet:

  1. Marit Paulsen
  2. Cecilia Wikström
  3. Jasenko Selimovic
  4. Tina Acketoft
  5. Erik Scheller


Miljöpartiet:

  1. Isabella Lövin
  2. Peter Eriksson
  3. Bodil Ceballos
  4. Max Andersson
  5. Linnéa Engström


Piratpartiet:

  1. Christian Engström
  2. Amelia Andersdotter
  3. Anna Troberg
  4. Gustav Nipe
  5. Mattias Bjärnemalm


Vänsterpartiet:

  1. Malin Björk
  2. Mikael Gustafsson
  3. Liselott Olsson
  4. Linda Snecker
  5. Dror Feiler


Centerpartiet:

  1. Kent Johansson
  2. Kristina Yngwe
  3. Fredrick Federley
  4. Hanna Wagenius
  5. Staffan Nilsson


Kristdemokraterna:

  1. Lars Adaktusson
  2. Ebba Busch Thor
  3. Michael Anefur
  4. Désirée Pethrus
  5. Anders Sällström


Feministiskt initiativ:

  1. Soraya Post
  2. Margaret Gärding
  3. Stina Svensson
  4. Lars Einar Engström
  5. Maria Borgström


Junilistan:

  1. Jörgen Appelgren
  2. Camilla Lindberg
  3. Philip Lerulf
Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.