Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

"Medelmåttiga" män är förlorarna vid kvotering

Kvotering av kvinnor kan leda till högre kompetens i hela gruppen. Men det sker på bekostnad av de medelmåttiga männen som puttas ut. Ett annat resultat är fler kvinnor på ledande positioner.
Publicerad 19 maj 2017, kl 13:20
Symbol för hälften kvinnor och hälften män.
Foto: Colourbox.com

Det är slutsatserna av en ny rapport från SNS (Studieförbundet Näringsliv & Samhälle) som studerat effekterna av Socialdemokraternas kvoteringsinitiativ ”Varannan damernas” där partiet varvade manliga och kvinnliga politiker på sina valsedlar från och med valet 1994.

Könskvotering är en kontroversiell och ofta omstridd fråga. En vanlig kritik är att det tvingar fram att kompetenta män ersätts med medelmåttiga kvinnor. Ett annat argument är att det väcker tvivel om kvinnors kompetens och därigenom också kan skada deras karriärmöjligheter inom organisationen.

– Vår studie visar att de här argumenten inte håller. Vi fann i stället att kvoteringen höjde kompetensnivån bland de manliga politikerna samtidigt som kvinnornas kompetens antingen förblev oförändrad eller höjdes. Förlorare är de medelmåttiga männen som puttades ut av de mer kompetenta, säger forskaren och docenten i nationalekonomi Johannas Rickne, en av de tre forskarna bakom SNS-rapporten. 

De övriga två är Torsten Persson, professor i nationalekonomi och Olle Folke, docent i statskunskap.

Enligt rapporten var kompetenshöjningen särskilt stor bland män i det politiska ledarskiktet. Kvoteringen ökade också sannolikheten för att kvinnor fick ledarpositioner i kommunala S-organisationer, menar forskarna.

”Varannan damernas” gav inte bara en högre andel kvinnor bland de socialdemokratiska kommunfullmäktigeledamöterna, 10 procent fler i genomsnitt, utan också ett större antal kvinnliga ledare i olika S-organisationer. Kvoteringsinitiativet gav därmed en entydig förbättring av kvinnors politiska representation.

Hur har då forskarna definierat begreppen ”medelmåttig” och ”kompetent”?
– När det gäller männen har vi utgått från IQ-test i mönstringsprotokollen och även utgått från utbildning och en jämförelse av inkomst mellan personer med snarlik ålder, yrke och utbildning.  När vi tittat på kvinnorna har vi studerat utbildning och inkomst, förklarar Johanna Rickne.

Text: Gertrud Dahlberg

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström