Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Medlemmen blir kund i civilsamhället

Medlemmar i ideella organisationer ses allt mer som kunder. En syn som påverkar både förhållningssätt och arbetssätt inom civilsamhället. Det visar Unionens trendspaning för organisationer och föreningar.
Linnea Andersson Publicerad 26 maj 2015, kl 14:24
Kollega
Ekonomijournalisten Annika Creutzer leder panelen bestående av Pär Wiktorsson (verksamhetschef RFSL), Raymond Svensson (ordförande Civos), Johan Welander (kompetensutvecklingschef Rädda Barnen) och Cecilia Beskow (samhällspolitisk chef Unionen). Kollega

Att medlemmen ses som en kund i organisationen medför bland annat högre förväntningar på service och tillgänglighet. Medlemmarna själva ser sig också alltmer som kunder och vill veta vad de får ut av sitt medlemskap. De engagerar sig inte i organisationens eller föreningens verksamhet i samma utsträckning som tidigare.

– Det är en utmaning att hitta förtroendevalda på frivilligbasis. Arvodering blir alltmer aktuellt, hur mycket man har råd att betala, sa Peter Hellberg, Unionens förste vice ordförande, under det seminarium där trendspaningen presenterades.

Unionen spår att det i sin tur ställer högre krav på organisationernas tjänstemän som kommer att spela en mer central roll i framtiden, vad gäller såväl strategier som utveckling och kontinuitet.

Synen på sig själva som kunder gör också att medlemmarna ser sig som kritiska granskare av verksamheten, snarare än medlemmar som stöder en sak. Något som Unionen ser i ökade förväntningar på transparens när det gäller vad en organisation eller en förening använder sina pengar till.

Flera av Unionens medlemmar inom organisationer och föreningar vittnar om en mer ansträngd arbetsmiljö ute på sina arbetsplatser. Som Kollega skrivit tidigare krockar ibland ens roll som anställd, med fackliga rättigheter, och ens roll som medlem med ett föreningshjärta och det kan vara svårt att inte jobba för mycket när man har en uppgift som aldrig tar slut. 

Enligt Unionen är risken för arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterad ohälsa överhängande när gränsen mellan professionellt och ideellt suddas ut. Det finns också en risk att engagemanget för idén som verksamheten bygger på överskuggar intresset för kompetensen att var en bra arbetsgivare. Med ett bristfälligt ledarskap finns risken att spetskompetens söker sig till andra branscher framför den ideella sektorn.

Många organisationer och föreningar tillhör varken någon arbetsgivarorganisation eller har kollektivavtal.

Trendspaning Organisationer & Föreningar

Trendspaningen fokuserar endast på de delar av branschen som tillhör Unionens organisationsområde, det vill säga huvudsakligen organisationer och föreningar inom privat sektor.

Rapporten baseras på en trendspaning genomfördes 2 juni 2014 med förtroendevalda som är verksamma i branschen och centrala ombudsmän som arbetar med branschens avtalsområden.

Varken deltagarna eller organisationerna och föreningarna där de är anställda namnges i rapporten. 

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.