Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Meningslösa utredningar från Försäkringskassan

Om du har sjukersättning ska Försäkringskassan göra en ny utredning vart tredje år. Men myndigheten lever inte upp till det kravet visar en ny undersökning. Man kontaktar inte de försäkrade och de utredningar som görs innehåller varken nya bedömningar eller rehabiliteringsåtgärder.
Lina Björk Publicerad

2008 stramades reglerna upp för att få sjukersättning. Den försäkrades arbetsförmåga ska vara stadigvarande nedsatt och alla rehabiliteringsåtgärder uttömda. Men trots att arbetsförmågan inte beräknas bli bättre ska Försäkringskassan göra en ny utredning inom tre år, för att se om förutsättningarna har förändrats.

På uppdrag av regeringen har Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, undersökt vad de nya utredningarna gör för nytta, hur ofta de görs och om man tar nya beslut om ersättning. Resultatet visar att de är meningslösa. Av alla utredningar som görs ändras ersättningen endast i två procent av fallen. Och av de två procenten är det dessutom i sju av tio fall den försäkrade själv som tar initiativ till förändringen.

En ny utredning ska innehålla både en bedömning av arbetsförmågan och om det finns några rehabiliteringsåtgärder som kan förbättra tillståndet. Handläggaren bör ta ny kontakt med den försäkrade som också bör vara insatt i utredningen och dess resultat.

Men även här råder stora brister. Endast 19 procent av de akter som granskats innehåller dokumentation om alla de momenten. Myndigheten baserar de nya utredningarna på intern information, begär inte in medicinska underlag och har ingen personlig kontakt med den försäkrade.

Arbetet med de nya utredningarna är så lågprioriterat på kassan att man förra året övervägde att lägga ned arbetet. ISF ifrågasätter därför vilken roll de nya utredningarna, som enligt lag ska utföras, har. Och vad man vill att de ska ha för effekt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.