Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Mindfulness anpassat för arbetslivet

Mindfulness är ingenting som går att äga och sälja, även om det är många som försöker. Mindfulness är ett populärt namn på en mångtusenårig metod att nå fokus och närvaro i nuet. Men olika tillvägagångssätt och anpassade metoder för att nå mindfulness går förstås bra att utveckla - som CBMT, Corporate-Based Mindfulness Training, för företag.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

CBMT är en enkel steg-för-steg-metod för att nå mental avslappning och fokus, särskilt anpassad för typiska arbetslivsutmaningar som tajta deadlines, fulla mejlkorgar och höga prestationskrav. Gruppen bakom CBMT består av beteendevetare, företagsledare och mindfulnessinstruktörer från tre kontinenter och elva länder. Metoden lär användas på bland annat Sony, GE och Carlsberg, liksom på läkemedelsbolaget Roche i Sverige.

- Människan är inte särskilt bra på att göra flera saker samtidigt, så kallad multitasking. Mindfulness har gjort det möjligt för flera anställda att stanna upp, ta korta pauser och fokusera på en sak i taget. Jag tror också att mindfulness har gjort oss mer inåtlyssnande, lyhörda och toleranta, säger Hans Brobäck, HR-chef på Roche, till DN.se.

Mindfulness är ursprungligen ett buddhistiskt begrepp som i dag ofta används som behandlingsmetod i västerländsk psykoterapi och stresshantering. Termen mindfulness, eller medveten närvaro, beskriver ett mentalt tillstånd och en förmåga att vara närvarande i nuet. Det är en förmåga som alla har tillgång till och som barn naturligt befinner sig i men som livet i det komplexa samhället utmanar genom både egna och andras förväntningar på sådant som multitasking och planering. Det moderna människan behöver ofta påminnas om att bara vara i nuet. 

Begreppet sägs ha sitt ursprung i Buddhas läror och olika aspekter i den buddhistiska åttafaldiga vägen. Den vietnamesiska zen-munken Thích Nhất Hạnh som skrivit boken Mandelträdet i din trädgård är en av dem som gjort mindfulness tillgängligt för en modern läsekrets: 

"När du diskar kanske du tänker på teet efteråt och försöker därför diska färdigt så fort som möjligt för att få sitta ner och dricka te. Men det betyder att du inte lever under tiden som du diskar. När du diskar måste diskandet vara det viktigaste i ditt liv. När du dricker te, måste tedrickandet vara det viktigaste i ditt liv. När du besöker toaletten, låt det vara det viktigaste i ditt liv." 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Så tar du makten över din tid – slipp stress och tidsbrist

Hjälp, jag hinner inte! Jo, visst gör du det. Tiden rinner inte bara bort. Det handlar i stället om hur du värderar och tänker kring din tid. Och undviker vissa fällor.
Publicerad 22 september 2025, kl 06:01
Känner du dig ständigt stressad och tidsjagad? Psykologen Jonas Hjalmar Blom visar hur du kan ta kontroll över din tid och minska tidsbristen.
Det är lätt att lura sig på tiden. Forskning visar till exempel att ju fler timmar vi arbetar, desto mindre effektiva blir vi per timme. FOTO: GETTY IMAGES

Ständigt stressad och kalenderpressad? Du är inte ensam i så fall. Allt fler av oss brottas med en känsla av tidsbrist. Trots att vi i Sverige egentligen har mer fri tid än någonsin tidigare. Men det finns en lösning på den förbryllande paradoxen.

– Det går att ta makten över din tid genom att öka förståelsen för hur du tänker kring den. Jag vill inspirera människor att reflektera och välja hur de handskas med tiden. För mig är det den mest värdefulla resurs vi har, säger Jonas Hjalmar Blom, psykolog, föreläsare och författare, som skrivit boken ”Du hinner! Ta makten över din tid”.

”Tid är inte pengar – pengar är tid”

Med hjälp av forskning i psykologi, neurovetenskap, ekonomi och antropologi djupdyker han i hur vi uppfattar, använder och värderar vår tid.

Framför allt sticker Jonas Hjalmar Blom hål på den seglivade myten att tid är pengar. Frasen myntades redan 1748, av vetenskapsmannen och filosofen Benjamin Franklin (som för övrigt pryder den amerikanska 100-dollarssedeln), och har sedan dess präglat vår tidsuppfattning. Lite kortfattat betyder talesättet att vi inte ska slösa tiden utan använda den till att tjäna pengar.

Ett synsätt som Jonas Hjalmar Blom går på tvärs emot.

Foto: Martin Stenmark

– Tid är inte pengar. Pengar är tid. Genom att arbeta säljer du ju din tid till en arbetsgivare. Pengar är sedan det du får för att kunna göra roliga och värdefulla saker på fritiden. Det utesluter förstås inte att arbetet kan vara något meningsfullt i livet, säger han.

Mindre jobb – mer välbefinnande

Pengar triggar ofta ett begär efter ännu mer pengar. Fokus på tid leder däremot till ett emotionellt värde där vi prioriterar andra saker än status och pengar. Var vi väljer att lägga fokus styr sedan våra tankar, beteenden och känslor kring tid, enligt Jonas Hjalmar Blom.

– Enligt studier skulle de flesta människor nå högre välbefinnande genom att arbeta mindre. Att ha fritid har en avgörande betydelse för att vi ska må bra, konstaterar han.

Men de flesta av oss måste, vare sig vi vill eller inte, ändå ägna en stor del av våra liv till att jobba.

"Vetskapen att vi alla ska dö är den yttersta formen av tidsbrist"

Finns det då något knep för att uppleva att vi har mer tid när mejlboxen svämmar över och att-göra-listan blir allt längre?

– Ja – att välja bort, subtrahera i stället för att addera. Men det är lättare sagt än gjort. Ju större tidsbrist vi upplever, desto mer vill vi lägga till och effektivisera i stället för att prioritera. När vi är stressade gör vi ofta mer i stället för att göra bättre, förklarar han.

Multitasking och ”många bollar i luften”

Att ha koll på tidsfällor är också en nyckel till att ta makten över tiden och undvika stress. Multitasking och ”att ha många bollar i luften” leder inte bara till mindre effektivitet utan inte sällan också till stress och sjukdom.

Det är också en förrädisk fallgrop att tro att en lång arbetstid hänger samman med prestation, förklarar han.

– Forskning visar att ju fler timmar en person arbetar, desto mindre effektiv blir den per timme. Själv kan jag bara arbeta fokuserat i tre timmar, sedan behöver jag en rejäl paus, gärna med något fysiskt, berättar Jonas Hjalmar Blom.

En annan stor tidsfälla är tidsoptimism. Det innebär att vi underskattar hur lång tid saker och ting ska ta, i stort som smått. En förklaring är att om vi planerar för att allt ska gå så smidigt som möjligt så väljer vi ofta den snabbaste vägen.

Tidsoptimism – en osynlig stressfälla

Att vara tidsoptimist är nämligen mindre energikrävande än att vara realist och kalkylera med hinder och ett myller av olika möjligheter. Mot alla odds tror vi att vi ska få mer tid i framtiden. En framtid som troligen inte infinner sig.

– Men tidsoptimism leder till onödig stress och besvikelse när det visar sig att verkligheten inte möter våra förväntningar. Det påverkar vår förmåga att planera effektivt och hantera våra uppgifter. Och det kan sedan resultera i personliga och professionella misslyckanden.

En metod för att få bukt med tidsoptimism är att skapa tre scenarier: ett optimistisk, ett realistiskt och ett pessimistiskt.

– Välj sedan den gyllene medelvägen och ta den realistiska, uppmanar Jonas Hjalmar Blom.

Tänk på döden – och lev mer i nuet

Han tipsar även om tre övergripande och enkla tekniker för att få saker gjorda utan att känna stress: schemalägga, sätta deadliner och bortprioritera (se ruta).

Det kan låta tungt och deppigt, men han menar att det kan vara hjälpsamt att tänka på döden för att få perspektiv på hur vi använder vår tid.

– Döden och vetskapen att vi alla ska dö är den yttersta formen av tidsbrist. Känslan av att något kan försvinna kan hjälpa oss att välja vilket liv vi vill leva och därmed också ta makten över den tid vi har, säger Jonas Hjalmar Blom. 

Text: GERTRUD DAHLBERG

3 SÄTT ATT SLIPPA TIDSBRIST

1. Schemalägg. Anteckna vilken uppgift du ska utföra och gör en så kallad beredskapsplanering där du tänker över vad du gör om planeringen rubbas.

2. Deadline. Bestäm när uppgiften ska vara slutförd. Bryt ned stora mål i hanterbara delmål med separata deadliner.

3. Välj bort. Prioritera det som är viktigt. Undvik att fylla kalendern med alltför många saker.

7 TIDSTIPS FÖR STRESSADE CHEFER

1. Strikta gränser mellan arbete och fritid. Även du behöver återhämtning. Föregå med gott exempel – som chef är du en förebild.

2. Sluta multitaska. Det gör dig inte mer produktiv, bara mer stressad.

3. Delegera. Du måste inte göra allt själv.

4. Undvik tidsoptimism. Det mesta tar längre tid än förväntat. Att ha en realistisk tidsuppfattning gör att du undviker stress och felsteg.

5. Ta bort distraktioner. Stäng av mobilen och stäng dörren.

6. Känn dig själv. Vi har alla olika så kallad kronotyp, som styr vår inre klocka och avgör när vi är på topp. Anpassa dina uppgifter utifrån om du är en morgon- eller kvällsmänniska.

7. Tänk på döden. Livet är ändligt men förhoppningsvis långt. Att påminna dig om att tiden är utmätt kan leda till mer medvetna val, i stort som smått. Kanske ska du gå ned i arbetstid. Rentav utbilda dig till något annat. Eller bara vara mer tacksam över det du har just nu.