Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Missbruk av visstider är fackets ansvar"

Fackförbunden måste ta sitt ansvar och driva frågan om missbruk av visstidsanställningar. Det sa arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) i en debatt i riksdagen i dag, som svar på Ylva Johanssons (S) krav på lagändring.
Gabriella Westberg Publicerad 5 september 2013, kl 15:03

Det var Ylva Johansson, riksdagsledamot och vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet, som tog upp frågan om missbruket av visstidsanställningar, som hon menar framför allt drabbar kvinnor. Det förekommer att arbetsgivare staplar olika former av visstidsanställningar på varandra år efter år, konstaterade hon.

Ylva Johansson tog också upp EU-kommissionens kritik, att Sverige bryter mot EU:s direktiv om visstider. När avser regeringen att ändra lagstiftningen, var frågan för dagen.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström svarade att hon är medveten om att det förekommer missbruk av visstidsanställningar, det vill säga att olika former av tidsbegränsade anställningar staplas på varandra - men att hon till skillnad från Ylva Johansson inte tror att en ändrad lagstiftning är lösningen på problemet. Det skulle istället riskera att slå ut jobb, menade hon.

- Jag är inte beredd att ändra regler som möjliggör en nödvändig flexibilitet, sa Hillevi Engström.

I känsliga konjunkturlägen finns ett stort behov av flexibilitet på arbetsmarknaden, sa hon, och menade att ansvaret för att se till att missbruk av flexibiliteten stävjas främst ligger på arbetsmarknadens parter, inte på lagstiftarens.

För att bli en attraktiv arbetsgivare måste man erbjuda goda villkor, konstaterade arbetsmarknadsministern. Det är fack och arbetsgivare som genom avtal måste anpassa skyddet till de specifika behov som råder inom olika branscher, sa hon och exemplifierade med Unionens avtal med public service-företagen från i våras.

Det är ett avtal som ger möjlighet att låta visstidsanställda stanna kvar längre än las-gränsen annars medger, så att de visstidsanställda åtminstone slipper lasas ut efter elva månader. Samtidigt konstaterade Hillevi Engström att i fall parterna tecknar avtal som leder till missbruk är det inte bra.

- När TCO svarar att det inte finns några vägledande rättsfall, det finns ju möjlighet att driva fall till domstol. Facken måste våga driva den här frågan!

Se hela debatten här.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."