Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mobbning mellan kabinpersonalen på SAS

SAS kabinpersonal vittnar om en usel arbetsmiljö. Enligt en ny undersökning utsätter de anställda varandra för mobbning, diskriminering och sexuella trakasserier. Och det är cheferna som pekas ut som det största problemet.
Linnea Andersson Publicerad
Fredrik Varfjell/TT
Två enkätundersökningar visar på en arbetsmiljö med mobbning och trakasserier bland SAS kabinpersonal. Fredrik Varfjell/TT

Arbetsmiljön för SAS kabinpersonal i Stockholm är usel. Det skriver TT, som tagit del av den undersökning som SAS genomförde tillsammans med skyddsombuden i juni i år.

Av de 387 medarbetare som svarat uppger 170 att de känt sig diskriminerade, 109 att de upplevt mobbning och 38 att de utsatts för sexuella trakasserier. Men problemen är inget nytt. Redan 2012 gjordes en liknande undersökning och sedan dess har flera problem förvärrats, medan andra har blivit bättre.

Enligt uppgifter till TT verkar problemen endast gälla kabinpersonalen och rör ofta relationen mellan arbetsledare och underlydande. Kabinpersonal på flygbolaget berättar att en del medarbetare försöker anpassa semesterar och ledigheter för att undvika att arbeta med vissa arbetsledare.

”Jag tror att det är en speciell situation på vår arbetsplats, eftersom det ofta är kvinnor som ägnar sig åt sexuella trakasserier och mobbning”.

- Vi tar det på största allvar. Vi har nolltolerans för det här, säger Henrik Edström, pressansvarig på SAS.

Personal vittnar dock om att problemen har uppmärksammats flera gånger tidigare, men att den som påpekat problemen ofta pekats ut som ”överkänslig gnällspik och hånats av arbetsledare”. Att det är just arbetsledare som mobbar och trakasserar gör det svårare för den som är utsatt att berätta om det.

På frågan om vad organisationen gör åt saken när cheferna själva är en del av problemet svarar Henrik Edström:

- Jag kan inte kommentera om det är så. Om vi får rapporter om diskriminering och trakasserier så är det klart att vi utreder det, säger han.

För att få stopp på mobbningen och trakasserierna ska personalen nu utbildas. 
 

Kollega har sökt klubben utan att få någon kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält