Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Morgontrötta förlorar på att flexa

Många företag är positiva till flexibla arbetstider för sina anställda. Men chefer ser ofta på de morgontrötta som lata jämfört med de morgonpigga, även om de jobbar precis lika många timmar. Det visar ny forskning.
Linnea Andersson Publicerad 24 augusti 2015, kl 10:03
Colourbox
Vissa personer är mer trögstartade än andra på dagarna. Men hör du till de morgontrötta riskerar du att ses som lat av chefen. Colourbox

Flexibla arbetstider blir allt vanligare och är en lösning som ofta lyfts fram som en hjälp för medarbetare att få ihop arbetslivet med familjelivet och andra åtaganden, eller att slippa pendla under rusningstid.

Men trots att dagens teknik gör det möjligt för företag att låta medarbetare jobba på distans eller välja när arbetsdagen börjar och slutar, hänger inte synen på de som väljer att flexa med tekniken.

Medarbetare som väljer att starta arbetsdagen senare riskerar att sabba sina karriärmöjligheter på grund av hur de uppfattas av sina överordnade. Det skriver South China Morning Post och hänvisar till tre separata studier som genomförts av forskare på Washington University.

Enligt forskningen ogillar chefer på företag med flexibla arbetstider ofta medarbetare som börjar jobba senare på dagen eftersom de förknippar den sena ankomsten med låg arbetsmoral. De som släntrar in först fram på förmiddagen klassas därför som lägre presterande jämfört med de morgonpigga, trots att båda grupperna jobbar lika många timmar och är lika produktiva.

Särskilt drabbad är den som kommer in sent men som har en chef som börjar jobba tidigt, medan en chef som jobbar sena kvällar inte ser på de morgontrötta som lika opålitliga och lågpresterande.

Studien tog hänsyn till demografiska skillnader som ålder, härkomst och kön för att utesluta att individuella skillnader påverkade resultaten.

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.