Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Möten i skogen med mobil teknik

Trots allt fler mobila stöd i kontorsmiljöer sitter människor stilla i samma position stora delar av arbetsdagen. Det vill Jan Gulliksen, professor på KTH, ändra på genom att få in mer fysisk aktivitet i arbetslivet. Ett exempel kan vara att ta fram teknik som gör det möjligt att skippa stillasittande möten och i stället ta ett promenadmöte i skogen.
Linnea Andersson Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Med mobil teknik kan arbetslivet bli än gränslösare. Varför inte ta med mötet på skogspromenad? Hasse Holmberg/TT

Hallå där… Jan Gulliksen, professor på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), som tilldelats pengar av AFA Försäkring till forskningsprojektet ”Rörligare arbetsvardag med modern teknik”

– Vi har gått emot en värld där vi sitter mer och mer stilla i jobbet och i stället behöver mer och mer friskvårdsträning på vår fritid för att hålla någon som helst koll på vår kondition och fysik.

­Jan Gulliksen och hans forskarkollegor frågade sig om det verkligen behöver vara på det sättet och började titta på hur man skulle kunna kombinera gymnastikutrustning och liknande i vanliga kontorsmiljöer. Tanken var att få in mer naturlig rörelse under arbetsdagen.

Vad går projektet ut på?
– Syftet med projektet är att vi under en längre period ske försöka mäta och se vilken faktisk effekt fysisk aktivitet har på ens beteende och prestation i olika arbetssituationer.

Hur kan teknik bidra till mer rörelse för en person som jobbar på kontor?
– Det är det resultaten som vi inte kommit fram till än ska visa. Men i dag bedriver vi en stor andel möten som tenderar att bli väldigt stillasittande och inte alltid särskilt kreativa eller produktiva. Det vore inte dumt om man på något sätt kan skapa en situation där man kan ha möten samtidigt som man på ett eller annat sätt rör på sig.

– Vi har sett flera exempel där folk har vandrande möten i skogen eller i närområdet, men då kan det vara svårt att dokumentera och skriva ner det som sägs under mötet. Man får fundera på vad det finns för teknik och hjälpmedel som gör att man kan bibehålla samma nivå som under ett stillasittande möte.

Rörligare arbetsvardag med mobil teknik

Projektet drar igång i april i år och håller på i två och ett halvt år. Jan Gulliksen och hans kollegor har fått 2 500 000 kronor av AFA Försäkring, som de har gjort förstudien för tidigare. Men projekt i större skala för att se vilken effekt det verkligen har. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.