Äntligen sol och värme. Helst skulle man förstås vilja vara ledig för att kunna njuta av det vackra vädret - som inte alls är lika härligt om man jobbar på ett dåligt ventilerat kontor eller i en kvav butik. Så vad gäller? Hur mycket värme måste man stå ut med på arbetsplatsen? Enligt de regler som finns, och som din arbetsgivare är skyldig att följa, ska temperaturen på sommaren normalt ligga mellan 20 och 26 grader om man har ett lätt och stillasittande arbete. Men eftersom ventilationssystemen normalt sett inte är gjorda för att klara höga utomhustemperatur brukar man tillåta att det blir ännu varmare om det blir en värmebölja under kortare tid. Det är dock påfrestande för kroppen att arbeta i hög värme och blir det riktigt varmt kan det vara faktiskt vara farligt. Värme gör också att vi blir långsammare, presterar mindre, blir mindre koncentrerade och uppmärksamma och får sämre omdöme, vilket också kan innebära risker för andra. Några exempel på vad arbetsgivaren kan göra är att se positivt på att vi tar fler pauser, ordnar med fläktar, skugga och vatten liksom sänka kraven på hur produktiva vi ska vara.
Om denne inte åtgärdar problemet kontakta ditt skyddsombud. Saknas ett sådant – ta kontakt med ditt fackförbund.
Om du har frågor om arbetsmiljöfrågor – kontakta Arbetsmiljöverket. Du kan också anmäla dåliga arbetsförhållanden till Arbetsmiljöverket som då i vissa fall kan göra ett inspektionsbesök på arbetsplatsen.
Tystnadskultur och rädsla för repressalier mot den som vänder sig till facket eller media om sina arbetsmiljöproblem. Unionens riksklubbordförande på kedjorna Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek ser problem med tystnad och rädsla i branschen.
Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat.
– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.
Vågar inte uppge arbetsplats
Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad.
Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar: Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det.
– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen.
Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?
– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning.
Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket.
– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.
Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats.Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön.
– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.
Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?
– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna.
”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”
Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring.
Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen.
– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund.
Finns en tystnadskultur på Apoteket?
– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling.
Finns en rädsla för repressalier?
– Ja.
Vad är det man är rädd för?
– Till exempel sämre löneutveckling och schema.
Vad krävs för att förändra det?
– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.
När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp.
Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”.
Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först.