Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Obegränsad semester kan vara jobbfälla

Tanken på obegränsad semester kan få pulsen i mången utsliten tjänsteman att stiga. Men även om det finns en del företag som anammat filosofin om semester när andan faller på så finns det all anledning att vara skeptisk till fenomenet.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Colourbox

Virgin Group gick ut nyligen och deklarerade att deras anställda hädanefter ska få  åtnjuta obegränsad ledighet. Fast det gäller inte alla 50 000 Virginanställda över världen, utan i första hand runt 170 personer som jobbar på Virgin Management  och Virgin Unite.  Men om semesterexperimentet, som inleddes i somras, faller väl ut kan man tänka sig utvidga det.

Det är upp till den anställda att själv fatta beslut om och när han eller hon vill ta några timmar, en dag, en vecka eller en hel månad ledigt, skriver Virgins grundare Richard Branson i sin blogg.

Men helt fritt fram att dra när andan faller på tycks det ändå inte vara. Enligt Virgin Groups vd, Josh Bayliss, så kommer personalen att ”behålla sin nuvarande semesterrätt, men kan begära ytterligare dagar utan att begränsas av en maxgräns”. Det framgår heller ingenstans om de obegränsade semesterdagarna skulle vara betalda eller ej.

Virgin är ingalunda först med sin semesteridé – Richard Branson inspirerades av Netflix, som inte har någon specifik semesterpolicy utan i stället helt enkelt förlitar sig på att deras anställda gör det jobb de blivit ålagda att göra och inte lägger sig i var och när. Enligt CNN Money så har även företag som till exempel SurveyMonkey och Ask.com obegränsad semester inskrivet i sina policys.

Men policys som bygger på att de anställda ska ta semester när de själva tycker att det funkar att vara borta från jobbet kan leda till att personalen får för lite ledigt. I USA tar till exempel 40 procent av de anställda aldrig ut alla sina 16 betalda semesterdagar, enligt Businessweek.

När känner man sig någonsin 100 procent trygg över att ens frånvaro inte på något sätt skulle skada företaget eller karriären – något Branson menar är en förutsättning för att man ska ta ledigt?

- Min spontana reaktion när jag läste det är att det verkar som ett företag som inte bryr sig om viloperioderna utan skjuter ifrån sig arbetsgivaransvaret, säger Daniel Gullstrand, arbetstidsexpert på Unionen.

- Vi styrs ju inte enbart av våra önskningar utan framför allt styrs vi av förväntningar och normer som säger att vi ska vara goda arbetskamrater och jobba mycket.  Det är visserligen positivt med arbetsgivare som ger anställda rätten att välja hur och när de vill vara lediga, men som arbetsgivare måste man också säkerställa att anställda faktiskt tar ledigt.

Daniel Gullstrand anser att det ligger i arbetsgivarens intresse att se till att det finns tid för återhämtning:

- Ledighet förebygger inte bara ohälsa, utan ökar dessutom produktiviteten. Man måste kunna ta paus från jobbet utan att det får konsekvenser för karriären och kollegor, annars tar folk inte ledigt, säger Daniel Gullstrand.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.