Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

OECD: Involvera arbetsgivarna

Många av satsningarna för att få ner arbetslösheten i Sverige har varit bortkastade, enligt en ny rapport från OECD. Det behövs bättre effektivitet, större flexibilitet och mer sektorsöverskridande samarbete för att kunna påverka utvecklingen av arbetslösheten.
Gabriella Westberg Publicerad 9 juni 2015, kl 14:42
Leif R Jansson
OECD:s rapport Employment and Skills Strategies in Sweden presenterades vid ett seminarium på Sthlm Waterfront på måndagseftermiddagen. Leif R Jansson

Arbetsförmedlingen har varit för hårt styrd och insatserna för generella, det är några av problemen med den svenska arbetsmarknaden, menar Lars Niklasson, biträdande professor vid Linköpings universitet, som deltagit i OECD-studien som nationell expert. Det behövs mycket mer av lokalt samarbete kring specifika insatser, menar han.

- De samarbeten med myndigheter, kommuner och företag som ändå förekommer tycks ha uppstått ”ad hoc” beroende på vem som sitter i ledningen och vem som känner vem, sa Lars Niklasson i samband med att rapporten presenterades på måndagseftermiddagen.

Särskilt lyfts behovet av mer samarbete mellan arbetsgivare och utbildningsväsende fram i OECD:s rapport. Det senaste decenniet har alldeles för många utbildat sig inom yrken där efterfrågan på arbetskraft är låg medan andra branscher skriker efter arbetskraft, vilket resulterat i det paradoxala att arbetslösheten är hög samtidigt som företagen har svårt att rekrytera.

Som ett positivt exempel lyfts den svenska YH-skolan i rapporten, där arbetsmarknaden har ett stort inflytande över utbildningarnas inriktning och utformning, vilken också omförhandlas vartannat år. En större del av utbildningsväsendet borde låta sig inspireras av YH-skolan, tipsade Lars Niklasson som också är prorektor vid högskolan i Jönköping.

Kompetensförsörjningen är för närvarande den viktigaste och mest prioriterade arbetsmarknadsinsatsen, sa arbetsmarknads-minister Ylva Johansson så sent som förra veckan.

Att satsa på att få fram kompetens är viktigt, menar även författarna bakom OECD-rapporten, men utbudet av kompetens måste också kompletteras med efterfrågan, och där behöver mer göras. Sverige behöver ta bättre hand om den kompetens som finns.

Problemet ligger på makronivå och kommer svårligen att kunna åtgärdas med några lokala kompetenssatsningar, kommenterade Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, OECD:s rapport. Sverige, som flera andra länder, drog i bromsen efter krisen, när man istället borde ha gasat, menar han.

- Vad kan Arbetsförmedlingen göra, frågade han sig retoriskt, ägna sig åt magi?

Många av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är för generella, när problemen är specifika, konstaterade han vidare.

- Rapporten fokuserar för mycket på ungdomsarbetslösheten när det är de ungdomar som varken har jobb eller går i skolan man borde fokusera på, så kallade NEETS.

Det är inte alla ungdomar som har svårt att komma in på arbetsmarknaden – men de som hoppar av gymnasiet riskerar att bära den svårigheten med sig genom hela yrkeslivet. Enligt siffror från Arbetsförmedlingen ser möjligheterna till att få ett jobb likadana ut för den som saknar gymnasiekompetens oavsett ålder.

- Rikta insatserna mot riskgrupper hellre än att satsa dyrt och ineffektivt på generella skattelättnader för vissa branscher, sa han med tydlig adress till den förra regeringen.

YH-skolan imponerar på OECD

OECD-rapporten, Employment and Skills Strategies in Sweden, är en av 13 nationella rapporter som bland annat syftar till att lyfta fram goda exempel på insatser. Se övriga publicerade rapporter här.

Bland de svenska initiativ som lyfts fram är YH-skolan, där arbetsmarknaden har ett stort inflytande över vilka utbildningar som ges och hur de utformas. Andra insatser som lyfts är Unga in, Järvalyftet, Framtidspaket Hudiksvall, Bra Före (Gävle).

I arbetet inför den svenska rapporten har författarna jämfört och analyserat statistik samt träffat lokala företrädare för myndigheter och kommuner i en storstadsregion (Stockholm) och en mindre industriell region (Gävle).

OECD:s rekommendationer till Sverige:

  • Förbättra samarbetet mellan arbetsgivare, offentlig sektor och utbildningsväsendet.
  • Samla och förenkla åtgärdsprogrammen
  • Tillåt större flexibilitet för lokal anpassning av åtgärder

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.