Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Oracle bemöter kritiken

Oracle vill inte intervjuas per telefon. I stället väljer man att besvara Kollegas frågor via mejl.
Ola Rennstam Publicerad

Oracle har nyligen köpt upp Micros Retail och Micros Fidelio, företag som i dag omfattas av kollektivavtal och har en välfungerande Unionenklubb. Enligt uppgifter till tidningen Kollega planerar ni att säga upp kollektivavtalen inom kort. Vad är orsaken till det?

SVAR: Alla de bolag vi har förvärvat under årens lopp (vilket är många) har på lokal nivå fusionerats med Oracle Svenska AB och Oracle Svenska AB har inte tecknat kollektivavtal. Kollektivavtalen är liksom alla andra avtal något som två parter måste komma överens om och helst för att nå gemensamma fördelar.

Vi har gjort en omfattande jämförande studie mellan de villkor som kollektivavtalen skulle ge våra anställda och de förmåner som vi idag erbjuder. På punkt efter punkt, bland annat när det gäller generella försäkringar och pensionsförmåner, bättre villkor än kollektivavtalet ger. Vi har efter samtal med våra anställda fått helt klart för oss att vi inte har något stöd för att försämra dessa villkor och eftersom de anställda är vår viktigaste resurs så är detta är ett viktigt skäl för oss att inte teckna kollektivavtal.

Vi anser också att vi under åren har haft en mycket öppen och transparent dialog med de fackliga organisationerna i frågor som kollektivavtalen avhandlar och vi kommer fortsätta med den typen av samarbete.

Att personalen på Micros inte längre kommer att omfattas av kollektivavtal innebär att de varken är garanterade inflytande över verksamheten eller årliga löneökningar. Varför vill ni ta ifrån dem detta?

SVAR: Oracle har redan i dag individuella lönerevisioner med våra medarbetare – antingen via vår formella översyn eller genom befordring/rolländring. Alla anställda har också ett ansvar och möjlighet att påverka sin egen arbetsmiljö och arbetssituation. Oracle har en väl fungerande arbetsmiljökommitté och det finns ett mångårigt samarbete med de lokala fackklubbarna.

Oron är stor inför framtiden bland personalen på de två Microsbolagen, vilka garantier kan ni ge dem när det gäller inflytande och villkor som årliga löneökningar? 

SVAR: Oracle är av en annan uppfattning om hur stämningen bland Micros-personalen är. Vi upplever stor entusiasm och att de känner en glädje att tillhöra ett av världens mest framgångsrika mjukvaruföretag.

Vi har pratat med anställda på Oracle som inte fått löneökningar på sju år, medan andra grupper på företaget får generösa lönepåslag. Varför väljer ni att agera på det sätt?

SVAR: Vi kommenterar inte enskilda personers löneutveckling och det kan finnas skäl som till exempel förändringar i befattning eller ansvar eller liknande som påverkar den enskildes förhållanden. Vi är dock verksamma i en av de mest konkurrensutsatta branscher som finns. Många typer av tjänster har – liksom hos andra företag i branschen – flyttat till låglöneländer. För att fylla de typer av tjänster som finns kvar här i Sverige råder emellertid en mycket stark konkurrens. Vi vet också från jämförelser att våra löner ligger betydligt över de genomsnittliga lönerna i Sverige.

Unionen har under flera år försökt få till kollektivavtal med stora IT-företag. De senaste åren har till exempel både Huawei och Microsoft  tecknat avtal, men inte Oracle. Unionen är kritiskt och anser att företaget genom att vägra avtal inte konkurrerar på lika villkor. Kommentar?

SVAR: Se vårt svar på första frågan om kollektivavtalet.

Hur kommer ni att agera om personalen med hjälp av sina fackförbund kräver kollektivavtal? Ett rykte säger att Oracle då kan komma att dra sig ur Sverige.

SVAR: Vi kommenterar inte rykten. Oracle Svenska har en omfattande verksamhet i Sverige – inom såväl forskning och utveckling som marknad och försäljning – och vi kommer att fortsätta att utvecklas tillsammans med våra kunder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Avtalsrörelsen 2027: Fortsatt strid om lön och kortare arbetstid

Unionen kräver högre lön och kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Det senare ska dock betalas med en del av löneökningen. Informatören Beatrice Bergvall vill hellre ha mer fritid än högre lön.
– För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys, säger hon.
Tre personer om lön och arbetstid
Unionen ska kräva högre löner och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Kollega frågade folk på stan vad de helst vill ha. Elias Ekelöw, Sarah Lindmark och Beatrice Bergvall är överens om att fritiden är viktig. Lina Björk

Artikeln i korthet

  • Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Bland kraven finns höjda reallöner och kortare arbetstid.
  • I förra avtalsrörelsen fick Unionen igenom en dags arbetstidsförkortning per år, till en kostnad av 0,5 procent i löneutrymme. Nu vill förbundet korta arbetstiden ytterligare.
  • Arbetsgivarna motsätter sig generellt kortare arbetstid och anser samtidigt att utrymmet för löneökningar är begränsat på grund av hård global konkurrens. 

Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Det är känt vad förbundet ska prioritera i förhandlingarna: föräldravänliga villkor, bättre förutsättningar för förtroendevalda, facklig insyn i lönestrukturen, höjda reallöner och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall är informatör och värd på Kulturhuset i Stockholm. Hon vet vad hon skulle välja om valet stod mellan högre lön och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall

– Just nu är det mer fritid. Jag har gått ner i arbetstid och jobbar 75 procent för att göra det som jag mår bra av. För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys. Jag läser mycket artiklar och böcker, jag är engagerad i filosofiska grupper. Det gör mig glad och ger mig mening i livet, säger hon.

För Mattias Westerholm, IT-konsult på Vivicta AB i Kalmar, är det viktigt med en balans mellan högre lön och kortare arbetstid.

Mattias Westerholm

– Jag skulle föredra mer ledighet och inte jobba 40-timmarsveckor för att få mer tid till vänner, familj och andra värden som jag brinner för. Men om frågan var om jag är beredd att sänka min lön under inflationstakten skulle jag säga nej.

Medlemmarna avstod en halv procents löneökning

Exakt hur stort lönepåslag Unionen tänker kräva är inte fastställt, men förbundet har tidigare sagt att det rör sig om ungefär samma löneökningstakt som i år, alltså runt 3 procent.

I förra avtalsrörelsen lyckades Unionen få till en arbetstidsförkortning med en dag per år. I utbyte avstod förbundet 0,5 procents löneökningar. I nästa års förhandlingar vill Unionen sänka arbetstiden ytterligare.

Sarah Lindmark studerar kommunikationsprogrammet på Södertörns högskola, men jobbar också som säljare på Akademibokhandeln och ljudproducent på Södertörns Högskola. Som student värderar hon pengar högre än fritid, men tror att det kommer ändra sig med tiden. 

Sarah Lindmark

– I mitt framtida yrkesliv tror jag att jag skulle värdera min fritid högst. Om man utgår från att heltid är 40 timmar per vecka så är det många timmar man dedikerar till jobbet. För att hålla ett helt arbetsliv tror jag att man ska värdera sin fritid för att orka hålla i längden, säger hon.

Kortare arbetstid minskar utrymmet för löneökningar

Unionens utgångspunkt är att arbetstidsförkortning inte är gratis. Exakt hur mycket den får kosta blir en förhandlingsfråga.

Elias Qalandari, administratör på Norrtulls SK i Stockholm, kan tänka sig att avstå en del pengar för att få mer fritid.

Elias Qalandari

– Det är viktigt att känna att man har möjlighet till ett vanligt liv och att jobbet inte blir hela ens liv. För mig och – om jag ska killgissa lite – för min generation är det viktigare med kortare arbetstid än en hög lön. Men för egen del tycker att jag jobbar lagom mycket, säger han.

Därför säger arbetsgivarna nej till kortare arbetstid

Arbetsgivarna är generellt starka motståndare till sänkt arbetstid. Efter förra avtalsrörelsen höll arbetsgivarorganisationen Almega webbinarier om arbetstiden. Där informerade de sina medlemmar om att de hade möjlighet att dra in redan beslutade arbetstidsförkortningar. 

Arbetsgivarnas motstånd kvarstår. De anser dessutom att utrymmet för att höja lönerna är litet – och pekar på att den globala konkurrensen är hård, inte minst från Kina. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker inte att det argumentet håller.

– Konkurrenskraften är avgörande för svenska företag, men svenska företag behöver konkurrera med kompetens, produktivitet och hållbara villkor, inte genom lägre löneökningar och längre arbetstid, säger Martin Wästfelt.

”Det finns ingenting som kan ersätta tid” 

Elias Ekelöw, som studerar data och systemvetenskap vid Stockholms universitet, tycker inte att det finns något som kan ersätta tid.

Elias Ekelöw

– Jag är student så jag behöver både mer ledig tid och mer pengar. Men måste jag välja så väljer jag mer fritid för att göra saker som jag tycker om och ger mig mening. Pengar är viktigt men i slutändan finns det ingenting som kan ersätta tid. När jag skaffar familj kanske jag tänker annorlunda, eftersom jag då får fler att försörja, säger han.

Unionens krav inför avtalsrörelsen 2027: Kortare arbetstid och föräldravänliga villkor

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.  
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.  
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.  
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.