Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Oroväckande ökning av snabbt pensionsuttag

Allt fler privatanställda tjänstemän väljer att gå tidigare i pension än vid 65, eller senare än så, enligt en studie.
- Men en farlig utveckling är att allt fler också väljer bort en livslång tjänstepension för att i stället plocka ut den på några år, säger pensionsekonomen Eva Adolphson
Anita Täpp Publicerad 2 juli 2013, kl 15:01

I studien, som gjorts av pensionsbolaget Alecta, har man studerat vilka val de privatanställda tjänstemän som gått i pension under de senaste fem åren har gjort.

Undersökningen visar på en tydlig utveckling mot att allt fler utnyttjar flexibiliteten vad gäller tjänstepensionen inom ITP-systemet på så vis att de som går i pension när de fyller 65 liksom de som väljer att ta ut en livvarig tjänstepension minskar.
Medan det var 70 procent som gjorde så under 2008, valde 60 procent det alternativet 2012.

Ännu är det en stor majoritet som går vid 65, under förra året drygt 31 500 individer av de totalt cirka 37 000 som gick i pension.

Men utvecklingen går alltså mot att allt fler väljer en annan pensionsålder, från 55 till 69.

Det som oroar Eva Adolphson på Alecta är dock att allt fler också tidsbegränsar sin tjänstepension i stället för att ta ut den under hela livet.

Reglerna runt ITP 2 - den så kallade förmånsbestämda tjänstepensionen inom ITP-systemet som de flesta äldre privatanställda tjänstemän omfattas av - säger att den måste tas ut i minst fem år, medan en mindre del av tjänstepensionen, den så kallade ITPK:n, kan tas ut i minst två år.

Och även om 57 procent av de intervjuade i Alectas undersökning uppger att de ännu inte vet eller har tänkt på om de ska tidsbestämma uttagen så uppger 15 procent att de kommer att ta ut pensionen på kortare tid. Det vanligaste alternativet är att man ska ta ut tjänstepensionen på tio år.

- Då får man ju betydligt mer pension per månad, jämfört om man plockar ut sin tjänstepension på en livstid. Men problemet är att när de åren har gått så har man bara den allmänna pensionen kvar, vilket betyder att man får betydligt mindre att leva på, säger Eva Adolphson.

- Jag tycker det är en farlig utveckling om allt fler tar ut sin tjänstepension på fem eller tio år för att leva extra bra under de åren och sedan kan hamna i en situation där de kommer att behöva stöd från samhället, som exempelvis bostadstillägg. För då blir det också ett samhällsekonomiskt problem och om många hamnar i den situationen är det ju inte säkert att samhället kommer att klara att ge det stödet.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.