Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Östländer bäst på föräldraledighet

Trodde du att Sverige var bäst i klassen när det gäller föräldraledighet? Det stämmer inte. Bland länderna i OECD hamnar vi på 15:e plats. Om man ser till hur länge man kan vara hemma med full lön.
Publicerad
Colourbox
Sverige är inte bäst i världen på föräldraledighet, enligt statistik från OECD. Den som vill ha mamma och pappa hemma de första åren kanske istället skulle se till att födas lite längre österut. Colourbox

Bland de 37 länderna inom samarbetsorganet OECD är det endast USA som inte har någon form av statligt betald föräldraledighet.

I övriga länder varierar möjligheterna till ledighet från några veckor upp till dryga tre år, där hela eller delar av perioden är betald. I vissa länder är möjligheten att vara ledig länge stor men ersättningen låg. I andra länder är ledigheten kort men fullt betald.

Brittiska tidningen The Economist har med hjälp av OECD-statistik rangordnat länderna utifrån hur länge man kan vara föräldraledig med full lön, baserat på medelinkomsten i respektive land. Då hamnar Sverige på plats 15. Föräldraledighet med full lön uppgår till 38 veckor. Det är bättre än Danmark men sämre än både Norge och Finland.

Toppar listan gör Estland, där man kan vara hemma i tre år varav halva tiden med full lön. Även Bulgarien, Ungern och Litauen ligger högt – samtliga är länder där en generös föräldraförsäkring är tänkt att stimulera det låga barnafödandet.  Även följande fyra länder på listan är tidigare öststater.

Förutom USA, med obefintlig statlig subventionerad föräldraledighet, så ligger Australien, Nya Zeeland, Schweiz och Irland i botten. Där har man full betalning i max tre månader eller mindre.

En minoritet av OECD-länderna erbjuder betald föräldraledighet även för fäderna, i de flesta fall max två veckor. I Sverige är föräldraledigheten 450 dagar per barn, 390 av dem är på sjukpenningnivå och 60 av dessa är vikta för respektive förälder. Trots dessa tre ”pappamånader” så tar svenska fäder endast ut 22 procent av föräldraledigheten.

I Japan ligger jämställdheten när det gäller föräldraledighet långt framme - på papperet. Där har fäderna rätt till ett helt års ledighet, varav 34 veckor är med full betalning. Men i praktiken är det bara två procent av papporna som utnyttjar den möjligheten. Ett skäl kan vara att pappaledighet ses som ett kulturellt stigma i Japan. 

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.