Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Östländer bäst på föräldraledighet

Trodde du att Sverige var bäst i klassen när det gäller föräldraledighet? Det stämmer inte. Bland länderna i OECD hamnar vi på 15:e plats. Om man ser till hur länge man kan vara hemma med full lön.
Publicerad 24 oktober 2016, kl 14:35
Colourbox
Sverige är inte bäst i världen på föräldraledighet, enligt statistik från OECD. Den som vill ha mamma och pappa hemma de första åren kanske istället skulle se till att födas lite längre österut. Colourbox

Bland de 37 länderna inom samarbetsorganet OECD är det endast USA som inte har någon form av statligt betald föräldraledighet.

I övriga länder varierar möjligheterna till ledighet från några veckor upp till dryga tre år, där hela eller delar av perioden är betald. I vissa länder är möjligheten att vara ledig länge stor men ersättningen låg. I andra länder är ledigheten kort men fullt betald.

Brittiska tidningen The Economist har med hjälp av OECD-statistik rangordnat länderna utifrån hur länge man kan vara föräldraledig med full lön, baserat på medelinkomsten i respektive land. Då hamnar Sverige på plats 15. Föräldraledighet med full lön uppgår till 38 veckor. Det är bättre än Danmark men sämre än både Norge och Finland.

Toppar listan gör Estland, där man kan vara hemma i tre år varav halva tiden med full lön. Även Bulgarien, Ungern och Litauen ligger högt – samtliga är länder där en generös föräldraförsäkring är tänkt att stimulera det låga barnafödandet.  Även följande fyra länder på listan är tidigare öststater.

Förutom USA, med obefintlig statlig subventionerad föräldraledighet, så ligger Australien, Nya Zeeland, Schweiz och Irland i botten. Där har man full betalning i max tre månader eller mindre.

En minoritet av OECD-länderna erbjuder betald föräldraledighet även för fäderna, i de flesta fall max två veckor. I Sverige är föräldraledigheten 450 dagar per barn, 390 av dem är på sjukpenningnivå och 60 av dessa är vikta för respektive förälder. Trots dessa tre ”pappamånader” så tar svenska fäder endast ut 22 procent av föräldraledigheten.

I Japan ligger jämställdheten när det gäller föräldraledighet långt framme - på papperet. Där har fäderna rätt till ett helt års ledighet, varav 34 veckor är med full betalning. Men i praktiken är det bara två procent av papporna som utnyttjar den möjligheten. Ett skäl kan vara att pappaledighet ses som ett kulturellt stigma i Japan. 

Cajsa Högberg
[email protected]

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström